Dövblinde Torbjörn cyklar genom Sverige

Han gör det för alla dövblinda och för att kunna leva med sina barn. En cykeltur på 205 mil. "Jag trodde att samhället skulle finnas där", säger Torbjörn Svensson.

Till sin hjälp att kommunicera har Torbjörn Svensson dövblindtolkarna Lena Bellman och Johanna Torén.

Till sin hjälp att kommunicera har Torbjörn Svensson dövblindtolkarna Lena Bellman och Johanna Torén.

Foto: Peter Johansson/Norrbottens media

PITEÅ2019-08-19 14:17

Det har gått åtta år sedan tillvaron slås sönder och samman för Torbjörn Svensson, 36, när han cyklar in vid hotellet i Luleå. Han är 28 år och mitt i livet – och beskedet från läkarna är förödande: han kommer att förlora synen.

Då lever han redan ett liv utan en fungerande hörsel.

Sedan dess har Torbjörn Svensson kämpat för att få hjälp från samhället för att klara ett liv tillsammans med de två barnen Alva och Hugo. Det handlar helt enkelt om att berättigas helhjärtat stöd från samhället för att kunna kommunicera.

– De har också fått betala ett pris. När jag och barnens mamma skilde sig hade jag på något vis tron, som många andra svenskar, att man ska få hjälp med de bitar man behöver. Men det fick jag inte. I den här summan av kardemumman har jag två barn som jag inte träffar speciellt ofta. Jag ska ha halvtid, men på grund av bristande engagemang och insatser från kommun och stat, har jag inte det, säger Torbjörn Svensson.

För att uppmärksamma sin och alla andra dövblindas situation paddlade Torbjörn Svensson förra året över Öresund.

I år handlar det om en cykeltur mellan norr och söder. Kilpisjärvi till Smygehuk. En sträcka på 2048,5 kilometer.

Den 15 juli startade äventyret.

– Det har varit upp och ner. Vi har ju inte haft så jättetur med vädret om man säger så. Jag tror vi hade åtta plus och ösregn när vi startade i Kilpisjärvi och det tar på humöret. Och så i dag. När man kommer fram är det en helt sanslös känsla. Men har man dövblindhet så kan jag lova dig att det är betydligt tuffare att sitta inför en handläggare, än trampa tio mil genom regn och rusk, säger Torbjörn Svensson som under intervjun pratar han med hjälp av två dövblindtolkar.

På tandemcykeln handlar det om en annan slags kommunikation.

– För min del är det bara om att gapa och skrika, säger Torbjörn Svensson med ett leende. Åt andra hållet så har vi ett antal signaler som hon ger på mina armar. Sedan använder vi teckenspråk för lite mer avancerade grejer. Jag tycker det har fungerat alldeles utmärkt.

Kommunikation behövs vid start och stopp, vid svängar, eller när det är dags att dricka eller klicka ur pedalerna.

Här uppe i norr har det även krävts signaler av det ovanligare slaget.

– Vi använt ett rentecken väldigt mycket. Det är nog typ fjärde eller femte vanligast signalen vi har haft, säger Torbjörn Svensson.

Planerna är att Sveriges sydligaste udde ska nås den 4 september.

.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!