Via sin advokat pekar den dömde mannen på flera, som han menar direkta felaktigheter som tingsrätt och hovrätt grundat sina domar på, så allvarliga brister att HD bör bevilja honom resning.
Felaktigheterna gäller både dna-analyser, de platser där våldtäkter ska ha skett, rättsintyg (där målsäganden saknar fysiska skador) och bevisning/invändningar från hans sida som aldrig utretts.
Bakgrunden är att flickan vid 16 års ålder trotsade sin styvfar – som höll hela familjen, men framför allt henne, i järngrepp – och åkte hem till sin hemliga pojkvän efter skolan. Styvfadern sökte då upp henne, körde hem henne och vägrade pojken att prata med henne.
När flickan sedan sa nej då han ville att hon skulle följa med in i sovrummet, släpade han henne uppför trapporna och våldtog henne. Hon lyckades dock få tag i pojkvännen, som tillsammans med hennes kompis och dennes mamma larmade polis.
Under förhören med flickan framkom att hon våldtagits regelmässigt av sin styvfar 2–3 gånger i veckan sedan hon var elva år gammal. Våldtäkterna, som skett bland annat i södra Norrbotten, hade möjliggjorts dels genom att han hållit hela familjen isolerad, dels för att han beordrat flickans mor att gå ut/åka bort med de mindre barnen. Han har erkänt 8–10 samlag då hon fyllt 15, men nekar i övrigt.
Tingsrätten dömde honom till sju års fängelse samt att betala målsäganden 510 000 kronor i skadestånd, en dom som hovrätten fastställde.
0911–645 21