Djupviken har fått grön rutt

Grön rutt har kommit till Djupviken. Det innebär att sopor och post, hämtas och delas ut på en sida av vägen. Förändringen bidrar till en förbättrad miljö och ökad trafiksäkerhet på gator och i bostadsområden.

I oktober 2011 infördes grön rutt i Norrfjärden. Det innebar en minskning av antalet start/stopp för sopbilen från 750 till 320. Liknande miljöbesparing blir resultatet när rutten nu införts i Djupviken.

I oktober 2011 infördes grön rutt i Norrfjärden. Det innebar en minskning av antalet start/stopp för sopbilen från 750 till 320. Liknande miljöbesparing blir resultatet när rutten nu införts i Djupviken.

Foto: Sanna Eriksson

PITEÅ2012-05-12 04:41

För fyra år sedan infördes Grön rutt i Hortlax med målet att öka trafiksäkerheten, bidra till en bättre miljö samt att skapa en förbättrad arbetsmiljö för berörda chaufförer. Försöket föll väl ut och man beslutade att gå vidare. I oktober 2011 infördes rutten i Norrfjärden och nu i maj har turen kommit till Djupviken.

Nästan para positivt
- Vi har haft informationsmöte och varit ute med personal under två kvällar för att prata med folk och svara på frågor kring rutten, säger Kjell Lundholm, affärsområdeschef för avdelningen avfall och återvinning på Pireva.

Kjell Lundholm säger att när man införde rutten i Norrfjärden var det nästan enbart positiva tongångar.

- Efter första tömningen stod sju sopkärl felplacerade och efter andra omgången stod inget fel. Det fungerade otroligt bra, säger han.

Inför införandet på Djupviken har både Pireva och Posten gjort utskick till de boende där man försökt svara på de vanligaste frågorna. Många har funderingar kring hur långt från vägen kärlet ska placeras.

Armen når 1,5 meter
- Sopbilarna har en arm som når en och en halv meter, vilket betyder att Pireva, säger att kärlet ska stå max en och en halv meter från vägbanan. Snöröjningen vill inte att kärlen ska stå i vägen vid plogning och där är det sagt att kärlen ska stå minst en och en halv meter från vägbanan men på de allra flesta ställen är det inget problem, säger Kjell Lundholm.

Då det gäller postlådorna är förutsättningarna lite annorlunda. Det finns inget politiskt beslut om att lådorna ska placeras på ena sidan av vägen utan man får förlita sig till fastighetsägarnas goda vilja. Om någon vägrar att flytta sin låda så kan man inte göra något åt det. Då får den som delar ut posten kliva ur bilen och gå över till andra sidan vägen och dela ut posten ändå.

Färre felplacerade lådor
- Vi får be om hjälp av fastighetsägarna för att nå miljömålen och vi har fått ett fantastiskt gensvar på vår vädjan, säger Peter Burman, produktionschef för Posten Piteå.

Peter Burman säger att man i måndags började köra den gröna rutten i Djupviken och att man efter första körningen hade 60 oflyttade postlådor och efter varje körning blir det färre. Han säger att teknik- och gatukontoret varit ute och iordningställt platser för lådor och sopkärl där det saknas mark.

- Det är roligt att se hur folk ställer upp. Det märks att om man vill att något ska fungera så ser man till att det gör det.

FAKTA Regler sopkärl och postlådor

Sopkärl skall dras fram till angöringsplats för sophämtningsfordon för att tömning ska ske.

Kärlet ska dras tillbaka efter tömning

Kärlet får inte placeras på körbanan

Det ska vara fritt 0,5 meter runt kärlet och helt fritt ovanför

Postlådor får gärna ställas ihop i grupper

Genom att samordna lådorna två och två blir det 117 000 färre starter/stopp på ett år enbart på Djupviken för Posten/Tidningstjänst.

Samordningen av postlådor sparar in 780 körda mil per år på Djupviken för Posten/Tidningstjänst, vilket motsvarar mer än två ton koldioxid.

Minskat buller när fordonen vistas kortare tid i området

Källa Pireva och Posten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om