Peter Roslund påpekar att remisstiden pågår fram till mitten av september och att de svar som inkommer kommer att vägas in innan ett slutligt förslag läggs fram till politikerna. Han är övertygad om att det kommer att innebära vissa förändringar.
– I nuläget vet jag inte hur, men det är hur som helst först då det finns ett konkret förslag att ta ställning till.
Hur ser du på kravet om folkomröstning?
– En folkomröstning kan vara berättigad i vissa fall om det berör väldigt många människor, men jag är tveksam till omröstningar i enskilda frågor. I slutänden är det vi som har det yttersta ansvaret och en folkomröstning är inte beslutande, säger Peter Roslund.
Samtidigt konstaterar han att det inte bara går att strunta i resultatet av en folkomröstning.
Har det varit någon folkomröstning i Piteå tidigare?
– Inte vad jag vet. Då måste det vara långt tillbaka i tiden.
Inget färdigt förslag
Men i nuläget finns det alltså inget slutligt förslag att ta ställning till. Om än inriktningen i skolstrukturutredningen är känd. Först i oktober eller november väntas politikerna fatta beslut i frågan och då handlar det om de generella riktlinjerna. Hur skolmodellen ska se ut och vilka principer som ska gälla.
Därefter hamnar frågan på barn- och utbildningsnämndens bord.
Det talas om att ett antal skolor ska läggas ner?
– Alla konkreta förändringar hamnar ännu längre fram. Det är en process och inget som sker på en gång, säger Peter Roslund.
Partikamraten Ruth Rahkola, som är ordförande i barn- och utbildningsnämnden, vill inte föregå något beslut, men hon konstaterar att det minskade barnunderlaget har betydelse.
– Det är för få barn och det får konsekvenser. Vi vill ha kvalitet i skolan, men har en budget att rätta oss efter. De byar som berörs har vi följt under flera år.