Den spÀnnande urbefolkningen
MÄnga har sett filmer och lÀst böcker om det spÀnnande folket - indianerna i Nordamerika. Det finns dock mÄnga historier om indianerna som inte stÀmmer.
PÄ prÀrien var bisonoxen den viktigaste kÀllan till mat. Indianerna anvÀnde Àven deras skinn nÀr de tillverkade klÀder.
Foto: Elisha Page
Indianerna fanns över hela Nordamerika och levde uppdelade i flera olika stammar. En stam bestod av en grupp mÀnniskor frÄn samma slÀkt.
Indianerna flyttade ofta eftersom de allra flesta var jÀgare. DÀrför tillverkade de hus som var lÀtta att resa upp. Det vanligaste "huset" var de sÄ kallade tepees som liknade tÀlt. Det var kvinnorna som byggde upp tepees i lÀgret genom att resa tre lÄnga pinnar mot varandra som de sedan band samman i toppen. Man la en stor tÀltduk tillverkade av buffelhudar runt om.
Bad om jaktlycka
Jakten var nÄgot som de allra flesta indianerna levde av. PÄ prÀrien var bisonoxen den viktigaste kÀllan till mat. Innan jakten började gjorde jÀgaren en liten ritual dÀr han dels bad andarna om jaktlycka, men dÀr han ocksÄ bad djuren om ursÀkt för att han mÄste döda dem.
Kniven var viktig för indianerna. Den anvÀndes till allt frÄn jakt, strid till matlagning och som verktyg. PilbÄgen och yxan, som kallas för tomahawk, anvÀndes ocksÄ flitigt under jakten.
Djuren jagades inte enbart för att de skulle fÄ mat. Till sina klÀder anvÀnde de skinn frÄn bland annat bisonoxen och björnen. KlÀderna dekorerades sedan med fjÀdrar frÄn olika fÄglar, klor, tÀnder och pÀrlor. En hÀftig huvudbonade med mÄnga fjÀdrar Àr nog det man ofta förknippar med indianer. Den talade om varifrÄn man kom och vad man hade varit med om.
MĂ„nga ritualer
Indianerna hade mÄnga ritualer. En ritual som var sÀrskild viktig för indianerna var "soldansen". Den gick ut pÄ att man utsatte sig för olika prövningar.
Vissa stammar utförde ritualen pÄ ett otÀckt sÀtt. Soldansarna hÀngdes upp med remmar i taket pÄ en hydda. Genom att trÀstickor kördes genom deras skinn och muskler lyftes de upp frÄn marken.
Meningen med det var att de sedan skulle försöka ta sig loss sÄ att de kunde fortsÀtta dansen pÄ marken. NÄgot som orsakade stor smÀrta och de fick se olika syner som sedan tolkades som budskap frÄn andarna.
Medicinmannen fungerade bÄde som rÄdgivare men ocksÄ som lÀkare. Ofta kurerade han inte sina patienter med nÄgot lÀkemedel. Han sjöng istÀllet magiska sÄnger och dansade. Allt för att fÄ bort det onda som drabbat den sjuke.
PrÀrietelefon
Förr i tiden fanns det inga vanliga telefoner. NÀr indianerna skulle tala med varandra anvÀnde de istÀllet röksignaler. Man gjorde upp en mindre eld och kastade sedan fÀrska löv pÄ elden. Röken syntes dÄ pÄ lÄngt hÄll. Med hjÀlp av en filt tÀckte man över elden i omgÄngar sÄ att man fick olika stora eller smÄ rökmoln.
SpecialomrÄden
Nu förtiden lever nÀstan alla indianer utanför reservaten. För att hÀvda sig bÀttre i dagens samhÀlle har indianerna försökt visa sina fÀrdigheter i vissa specialomrÄden. En del indianer Àr i dag framgÄngsrika juvelerare eftersom deras hantverk Àr sÄ populÀra.
Mohikanerna, som var ganska krigiska, anlitas ofta vid farliga byggjobb, tack vare deras vighet och
klÀtterförmÄga.
De gamla ritualerna genomförs Ànnu vid speciella högtider. Soldansen Àr fortfarande en viktig ritual, men ingen plÄgar sig lÀngre som man gjorde förut.
FAKTA NĂ„gra indianstammar
Apache var ett stridslystet indianfolk frÄn sydvÀstra Nordamerika. De var bland de första indianerna som tÀmjde hÀstar och lÀrde sig anvÀnda dem i jakt och strid.
Cherokee var en mÀktig stam inom irokes-samfundet. FrÄn början var de ett skogslevande folk som höll till i olika bergstrakter.
Blackfoot var ett mÀktigt indian-samfund med stammar frÄn de norra delarna av den nordamerikanska prÀrien. De var fruktade och respekterade för sina kunskaper i krigföring.
Chinook hette en stam frÄn Columbia-floden, kÀnda som fiskare och handlare. De byggde trÀhus att bo i och anvÀnde urgröpta trÀkanoter och flodlederna för att resa.
Eskimo Àr ett indianfolk som lever pÄ Nordamerikas Arktiska kust. EskimÄerna hade det största landomrÄdet av alla indianer. SprÄk och levnadssÀtt varierade dÀrför och olikheterna mellan stammar var ofta stora. I vÀst bodde man i utgrÀvda jordhus, i mellanlandet byggde man igloos och i öster tillverkades hyddor av hudar och valben.
KĂ€lla: Unga fakta
Cherokee var en mÀktig stam inom irokes-samfundet. FrÄn början var de ett skogslevande folk som höll till i olika bergstrakter.
Blackfoot var ett mÀktigt indian-samfund med stammar frÄn de norra delarna av den nordamerikanska prÀrien. De var fruktade och respekterade för sina kunskaper i krigföring.
Chinook hette en stam frÄn Columbia-floden, kÀnda som fiskare och handlare. De byggde trÀhus att bo i och anvÀnde urgröpta trÀkanoter och flodlederna för att resa.
Eskimo Àr ett indianfolk som lever pÄ Nordamerikas Arktiska kust. EskimÄerna hade det största landomrÄdet av alla indianer. SprÄk och levnadssÀtt varierade dÀrför och olikheterna mellan stammar var ofta stora. I vÀst bodde man i utgrÀvda jordhus, i mellanlandet byggde man igloos och i öster tillverkades hyddor av hudar och valben.
SĂ„ jobbar vi med nyheter