- Målsättningen är att integrera flyktingarna så snabbt som möjligt och en viktig bit i det är att de ska läsa på SFI (svenska för invandrare). Ja, det är rent av ett krav för att kommunen ska få den statliga introduktionsersättning som följer med flyktingen, säger Gunnar Lundqvist.
SFI, som bedrivs i centrala Piteå, innebär 40-timmarsvecka och regelmässigt följer undervisningen det som gäller för arbete. Exempelvis innebär sjukdom karensdag och nedsatt bidrag till flyktingen. Tanken är också att svenskundervisningen ska kunna kombineras med praktik eller liknande.
- Den som lär sig språket snabbt kan snabbare komma ut på arbetsmarknaden eller om så är till vidare studier.
- Vi har problem att få loss lägenheter. Pitebo, som är den stora fastighetsägaren hänvisar till att de har ett kösystem för alla som anmält sig som sökande till en lägenhet. Det finns alltså ingen "gräddfil" att tillgå. Om flyktingmottagandet ska fungera fullt ut krävs det nog att även de privata fastighetsägarna hjälper till, säger Gunnar Lundqvist.
På landets flyktingförläggningar är en majoritet ensamstående män, men Lundqvist tror att en stor del av flyktingkvoten i Piteå kommer att fyllas av anhöriga till personer som redan är här.
- Som vi vet är det fem stycken som är på gång att få hit anhöriga. Under en tvåårsperiod räknas anhöriga in i flyktingkvoten. Det är det regelverk som alla kommuner har att rätta sig efter.
- Det är ju ett problem, men just nu har vi i alla fall tillgång till en trea och en tvåa.
Även ensamstående barn ska räknas in i flyktingkvoten, men hur det blir med den saken i Piteå är ännu inte bestämt. Verksamhetsutvecklaren Inger Kyösti ska ta fram ett underlag, men det är inte färdigt än.
- Tanken är 10-15 platser, men jag har inte sammanställt de synpunkter som kommit in från olika förvaltningar. Om några veckor hoppas jag kunna presentera ett underlag för politikerna som i sin tur fattar beslut, säger Inger Kyösti.