Tilda Korpi tog studenten på fredagen. Är det en frihetskänsla? "Ja, lite ändå", säger hon. Nu efter studenten väntar sommarjobb.
Hon firades av familjen: Syster Julia Korpi, mamma Maria Isaksson och pappa Kimmo Korpi.
Avgångseleverna Adam Layouni, Wilgot Lindberg och Teo Jonsson strax efter utspringet. "Det känns riktigt bra", säger Teo.
De sammanfattar åren som stökiga och turbulenta. Nu är de taggade för studentflaket. "Det är höjdpunkten."
"Det känns bra. Spännande och nervöst. Overkligt att det faktiskt händer, nu är det över. Det känns tråkigt men också roligt", säger Kimberley Strandberg.
Hur sammanfattar du de här åren?
"Det har varit kämpigt men det har varit många bra stunder så man har minnen kvar i hela sitt liv."
Det var taggade studenter som sprang upp till scenen för att sola sig i glansen.
Agnes Stenmark och Amenah Karakchi på väg mot studentflaken. De hade blandade känslor, magiskt och läskigt. Men efter utspringet släppte nervositeten.
Hur har de här åren varit?
"Det har varit väldigt lärorikt. Tufft men lärorikt, så värt det. Man träffar så många nya som man annars aldrig hade träffat", säger Agnes.
"Det har varit kämpigt, men kul på vägen", säger Amenah.
Studenten Tilda Loström, HR4A, väntar på två kompisar. "Känslan i dag är bra!"
Cirka 450 elever tog studenten från Strömbackaskolan på fredagen.
Studenter från Ek3b håller ställningarna inne på Strömbackaskolan och anhöriga flockas för att ta emot alla studenter.
Gymnasiechef Annika Niklasson laddade upp inför talet hon skulle hålla till avgångseleverna. En rolig arbetsdag. "Ibland är vägen krokig, ibland rak. Ibland är det för de som haft det krokigast som man allra mest känner: Jo, ni är redo.
Hur skulle du sammanfatta känslan?
"Jag känner mig lycklig. Man får en relation till eleverna, även om vi har över tusen elever. Piteå är inte större än så. Så lite vemodigt är det också", säger Annika Niklasson.
Släkten till Lovisa Forss väntade spänt.
Alli Lidman och Ola Vikström satt och väntade på Allis barnbarn som ska springa ut. De hade tagit med sig egna pallar till fotbollsplanen. "Det behövs när man är 80 år", säger Ola.