Beteende ligger i tiden

Vad som pågår i folks hjärnor är högintressant. Därför har merparten av eleverna i samhällsklassen har valt den nya inriktningen beteendevetenskap.

Emilia Lidman, Amanda Nilsson och Klara Enberg har valt Beteendevetenskap som inriktning. Specialiseringen mot bland annat kommunikation passar deras tilltänkta yrkesval.

Emilia Lidman, Amanda Nilsson och Klara Enberg har valt Beteendevetenskap som inriktning. Specialiseringen mot bland annat kommunikation passar deras tilltänkta yrkesval.

Foto: Maria Johansson

PITEÅ2015-11-15 05:00

Kraschad kommunikation i samhället? Vad rör sig i den mänskliga hjärnan? Heta områden som 22 av 26 på Samhällsvetenskapsprogrammet vid Strömbacka vill veta allt om.

Hösten 2015 började årskurs två på samhällsprogrammet att läsa kurser om mänskligt beteende. Inriktningen beteendevetenskap är ett nytt val man kan göra istället för mediainriktningen och skolans elever välkomnar förändringen.

– Jag vill jobba med människor i framtiden. Målet är att jobba som polis och då är det bra att kunna mycket om kommunikation, säger Klara Enberg, som är en av 22 elever i "tvåan" som just börjat läsa beteendevetenskap.

Lockande ämnen

Det som främst lockar är att få lära sig om kommunikation och ha många möjligheter efter gymnasiet.

Efter att ha läst gemensamma kurser i årskurs ett, väljer eleverna mellan inriktningarna beteendevetenskap och samhällsvetenskap, där förstnämnda alltså är ny för i år.

Eleverna mjukstartar i tvåan med endast ett ämne; kommunikation. I trean fortsätter de sedan med bland annat psykologi, religion, sociologi och ledarskap. I ämnet religionskunskap får eleverna fördjupa sig i olika sätt att förhålla sig till livets olika skeden, etiska frågor, riter, livskriser och meningen med livet.

Efter avslutad utbildning får man den grundbehörighet som behövs för att ta sig in på högskola eller universitet. Exempel på yrken efter fortsatta studier är polis, socionom, journalist, lärare och psykolog.

Mer stress

Just nu lär sig eleverna mer om dagens kommunikationsstress. Hur man förhåller sig till att man hela tiden tiden frestas att vara uppkopplad och ta in information.

– Det är stor skillnad mellan förr och nu. Förr ringde man från en telefonkiosk och man skrev brev och skickade med post. Det var inte lika stressigt, säger Klara Enberg.

Isak Antti, lärare i psykologi tror att trycket på utbildningen kan bottna i en inneboende nyfikenhet på hur människor fungerar.

– Men jag tror också att samhällsklimatet ökar intresset. Och det faktum att vi beter oss så olika när vi exempelvis skriver inlägg på sociala medier kontra träffar människor på stan. Kommunikationen på nätet blir en helt annan än möten öga mot öga.

Han berättar att elever har testat hur folk bedömer andra människor första gången man ser dem. Vad de har för värderingar. När svaren analyserats har det visat sig att elever på Strömbackaskolan tyckt att etnicitet är fullkomligt oviktigt, medan kläder var viktigt vid första intrycket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om