Betalar inte järnvägsbyggen
Näringslivet måste medfinansiera byggandet av Norrbotniabanan. Enligt regeringens företrädare är det vanligt i södra Sverige. Men när PT letar exempel blir listan mycket kort.- Medfinansiering kan se ut på många olika sätt, säger Frank Nilsson, (bilden)pressekreterare för näringsminister Maud Olofsson.
Frank Nilsson (C) tycker att näringslivet ska medfinansiera bygget av Norrbotniabanan. Enligt Nilsson är det vanligt. Men den kontroll PT gjort ger en annan bild när det gäller allmän infrastruktur.
Foto:
Hans partikamrat, infrastrukturministern Åsa Torstensson, var ännu tydligare när hon nyligen gästade länet. "Ser inte industrin nyttan med järnvägen kanske den inte ska byggas," sa Torstensson då.
Betala avgift
Hon deklarerade också att infrastruktur söderut ofta medfinansieras av näringslivet. En åsikt som Frank Nilsson delar, men när det blir tal om konkreta exempel blir det mer komplicerat.
- Du har Förbifart Umeå där Volvo är med och betalar. Ett annat exempel är Förbifart Stockholm.
När det gäller Umeå så stämmer det att Volvo går in med 100 miljoner kronor, men enligt Trafikverket är det för att förbättra logistiken mellan fabriken och terminalen. I Stockholm anses trängselavgiften vara en satsning från näringslivets sida. Hur tänker ni då?
- Det kan ses som en form av medfinansiering. Lastbilarna ska ju betala avgift, säger Frank Nilsson.
Trängselavgift betalar för övrigt vanliga bilister också.
Inga bra exempel
Nilsson nämner även satsningar i Göteborgs hamn och Slussen i Södertälje. Men att hitta allmän infrastruktur där näringslivet är med och betalar för själva bygget visar sig vara en svår uppgift. Departementssekreterare Magnus Axelsson ombeds plocka fram en lista åt PT, men den blir kort. Axelsson nämner dubbelspår genom Varberg som delfinansieras av Jernhuset och omdragningen av Malmbanan i Kiruna som LKAB betalar.
Båda bolagen är statliga, så var håller det privata näringslivet till när det gäller allmän infrastruktur?
- Norrbotniabanan är ju en godsbana och om industrin har nytta av järnvägen är det bra om de är med och betalar, säger Frank Nilsson.
Persontrafiken då?
- Ja, men mest godsbana.
Statlig angelägenhet
Är inte byggandet av allmän infrastruktur en statlig angelägenhet?
- Självklart ska staten betala huvuddelen, men regionen och näringslivet ska vara med. Det kan handla om banavgifter eller andra modeller.
Vad tycker du om förslaget att använda skatten från vattenkraftsanläggningarna (se PT 14 april) till Norrbotniabanan?
- Alla förslag är intressanta och nu pågår en process för att hitta lösningar. Men det kommer inte att fungera om Norrbotniabanan AB försöker förhandla via media, säger Frank Nilsson.
Så det var fel att berätta om förslaget för media?
- Det pågår förhandlingar och de bör skötas mellan parterna.
FAKTA Finansiering infrastruktur
Staten är nästan alltid huvudman när vägar och järnvägar byggs.
Regioner och kommuner är inte sällan medfinansiärer. Ibland genom att betala en del av kostnaden, ibland genom att förskottera/låna ut pengar.
Även statliga bolag kan ta delar av kostnaden.
Det privata näringslivet betalar i princip aldrig för byggandet av allmän infrastruktur.
Däremot kan det privata näringslivet helt eller delvis betala för stickspår, tillfarter, lastterminaler och så vidare.
Näringslivet kan också betala via banavgifter eller tullar.
Regioner och kommuner är inte sällan medfinansiärer. Ibland genom att betala en del av kostnaden, ibland genom att förskottera/låna ut pengar.
Även statliga bolag kan ta delar av kostnaden.
Det privata näringslivet betalar i princip aldrig för byggandet av allmän infrastruktur.
Däremot kan det privata näringslivet helt eller delvis betala för stickspår, tillfarter, lastterminaler och så vidare.
Näringslivet kan också betala via banavgifter eller tullar.
Så jobbar vi med nyheter