Betagande skönt vemod
THE PERISHERSvictorious(Nons/Bonnier)PPPP
Men uppföljaren har dröjt. Tills nu! Att det tagit tid har dels geografiska orsaker, sångaren Ola Kluft bor numera i Vancouver. Men en än viktigare orsak tycks vara viljan att förvalta sitt arv och göra något ännu bättre. Flera låtar har spelats in igen och igen innan alla blev nöjda. Först när gitarristen Måns Lundberg och Anders Pettersson, gitarr/banjo/pedal steel, som brukar förstärka bandet live, plockades in i studion föll alla bitar på plats.
Inledande smekningen "Midnight skies" visar att bitarna tillhör samma pussel som senast och det är bedövande vackert.
Det är i upptempolåtarna som jag mest märker en utveckling. "Carefree" med sin förströdda banjo hakar fast och flödet i "Victorious" är av högsta kaliber. En låt som ett närbesläktat och betydligt mer känt band som Coldplay skulle betala bra för.
Men det är vemodet som sköljer rent och trots allt är The Perishers signum. Ta en långsam sak som "Best friends" och gunga dig själv sorgset i nattmörkret och du förstår att det här är ett band som vet hur man töjer och drar i känslosträngar.
Skivan är till viss del producerad av The Perishers, men på merparten av spåren har de tagit hjälp av Per Sunding, som bland annat producerat The Cardigans. Och visst finns det ett släktskap. Men framför allt vårdar The Perishers sitt arv och det är ingen tvekan om att "Victorious" är ett steg framåt och jag sjunker ner lite djupare i fåtöljen och låter mig omsvepas av det harmoniska vemodet allt medan hösten blåser sina första kalla vindar genom de gulnande löven utanför.
Så jobbar vi med nyheter