Videon är inte längre tillgänglig
ÖJEBYN
Grans och Kalix naturbruksgymnasier hade förra året ett gemensamt underskott på 17 miljoner. Bara för något år sedan hade skolorna tillsammans 400 elever, nu har Grans cirka 125 och Kalix cirka 65. Sammanlagt 40 färre personer arbetar på skolorna och ansökningarna inför hösten visar på en ytterligare minskning.
Drabbar yrkesutbildningar
De minskade ungdomskullarna som påverkar alla gymnasieskolor har slagit extra hårt mot naturbruksgymnasierna.
– Det extraordinära här är att när vi, 2009-2010 började planera framåt visste vi att fram till 2014 skulle vi ha 30 procent färre elever i länet. Om vi hade behållit vår andel av eleverna hade vi haft en ekonomi i balans istället har Kalix tappat 60 procent och Grans 50 procent, det är också ett sätt att beskriva det prekära läge vi är i, säger Bo Wiberg, skolchef för båda naturbruksgymnasierna i länet.
Ytterligare en sak som försvårar rekryteringen är att de utbildningar som ges inte ger särskild behörighet till högskolan utan bara grundläggande. Något som drabbat många yrkesutbildningar och är en del av gymnasiereformen från 2011.
–En del av reformen är jävligt bra men inte den här delen, de glömde bort de här ungdomarna, säger Wiberg.
Grans naturbruksgymnasium minskade personalstyrkan med nio personer för något år sedan och att göra ytterligare nedskärningar ser rektor Mimmi Andersson inte som en möjlighet.
– Vi har djur, någon måste ju jobba, korna kräver lika mycket jobb fast vi har färre elever. Vi har lika många elever som bor på internat i dag som förut också. Det är svårare för oss att anpassa kostymen än för en teoretisk utbildning, säger Mimmi Andersson.
Eftersom söktrycket till de olika inriktningar som ges varierar från år till år kan man inte heller rationalisera bort en inriktning för att spara pengar.
Betala mer
Istället hoppas man på andra lösningar. Att göra utbildningarna mer attraktiva är ett sätt. En annan åtgärd skulle kunna vara att skogsbruks- och lantbruksbranscherna bidrar finansiellt till skolorna. En annan att kommunerna som köper utbildningsplatser betalar mer. I dag är priset fastställt genom en nationell taxa och den överenskommelsen sträcker sig till 2016, därefter kan det bli aktuellt att kommunerna betalar det utbildningen faktiskt kostar. En sammanslagning av skolorna är något som också diskuteras men avståndet på 14 mil försvårar en sådan.
Norrbottens läns landsting är huvudman för naturbruksgymnasierna i länet. Trots krisen vill man ändå att skolorna ska finnas kvar.
–Jag är övertygad om att naturbruksgymnasierna har en viktig roll och är viktiga för branscherna och för Norrbotten som län, säger Kent Ögren (S), landstingsråd.
Ytterligare ett sätt att frigöra mer pengar till skolorna är att växla tillbaka en skatteväxling på 6 öre som gjordes från landstinget till kommunerna i slutet på 90-talet. Tanken var att kommunen för pengarna skulle köpa utbildningsplatser på naturbruksgymnasierna, något Kent Ögren menar inte görs fullt ut överallt.
–En del kommuner köper inte i närheten av de utbildningsplatser som man ska göra. Vi ska titta på om vi inte ska försöka växla tillbaka pengarna så att vi själva förfogar över dem.