Det är framför allt nedläggningen av de nio obs-platserna i Haparanda som vållat kraftiga proteststormar.
Vid landstingsfullmäktigemötet den 18 september beslutades att ärendet skulle skickas på återremiss och tas upp på nytt vid gårdagens fullmäktigemöte.
När den socialdemokratiska landstingsgruppen sammanträdde i tisdags meddelade fyra s-ledamöter, från Kiruna, Vittangi, Övertorneå och Haparanda, att de skulle gå emot partilinjen, och rösta nej till en nedläggning av obs-platserna.
Därmed skulle förslaget också falla i landstingsfullmäktige.
Sammanträffande
Som av en händelse meddelade dock landstingsledningen i går att ärendet skjuts upp.Beslutet togs vid ett extra landstingsstyrelsemöte på onsdagsmorgonen, bara någon timme innan debatten i landstingsfullmäktige skulle starta.
Enligt landstingsrådet Kent Ögren, s, har det uppskjutna beslutet dock inget att göra med motsättningarna om obs-platsernas nedläggning.
- Nej, vi trodde att vi skulle ha ett färdigt underlag utifrån den återremiss som fullmäktige beslutade om förra gången. Men det var ganska omfattande frågor som behövde redas ut och vi hann inte med det. Vi har helt enkelt inte ett underlag som det är möjligt att ta ställning till, och därför valde vi att flytta fram frågan, säger han.
Ambitionen är nu att landstingsfullmäktige ska kunna ta beslut i frågan den 19 december.
I landstingsledningens nuvarande förslag kommer sju vårdplatser att tas bort från Piteå älvdals sjukhus. Det gäller fyra kirurgplatser, två palliativa vårdplatser och en på medicinavdelningen.
Aktievinster
Vid gårdagens landstingsfullmäktige redovisades delårsrapporten för perioden januari-augusti 2007.Den visar på ett överskott på 73 miljoner kronor före finansiella poster, vilket är 13 miljoner sämre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är plus 132 miljoner kronor, 10 miljoner bättre än motsvarande period förra året.
Ökad nettokostnad
Det beror på att aktier för cirka 80 miljoner kronor såldes och placerades i räntebärande värdepapper, vilket innebar att vinster på drygt 28 miljoner kronor realiserades och påverkade finansnettot i positiv riktning.Landstingets nettokostnad ökade med 3,3 procent för perioden januari-augusti jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning ökade med 2,9 procent samma period.
Årsprognosen pekar på ett underskott på 10 miljoner kronor, vilket är en förbättring med 63 miljoner jämfört med årsprognosen i april.
Hela förbättringen ligger på intäktssidan, det vill säga skatt, statsbidrag och finansiella intäkter.