Begränsad ekonomi då får skolorna vänta

På måndag ska kommunfullmäktige i Piteå spika budgeten för 2007 och verksamhetsplanen fram till 2009. En diger lunta och önskemålen från nämnder och förvaltningar är många. Enligt Peter Roslund handlar det om investeringsbehov i storleksordningen 250 miljoner kronor, men den summan är inte aktuell. Kommunstyrelsen har redan varit framme med överstrykningspennan och Porsnässkolan och Pitholmsskolan tillhör de objekt som får vänta.

- Pengarna räcker inte och då har vi ändå skruvat upp investeringarna från 100 till 120 miljoner, delvis beroende på att det avsatts 30 miljoner till ett nytt ridstall.

Men de här två skolorna har ju redan väntat i några år?

- I så fall ligger väl Pitholmsskolan närmast, om än jag noterade att Porsnässkolan låg steget före på BuN:s prioriteringslista. Vi har betat av skolorna eftersom, men trots att det finns skönhetsfläckar tycker jag att vi har bra skolor i Piteå. Jag bedömer att skolorna kan vänta. Hur länge kan jag inte säga.

Inga löften

Gör ni skillnad på ungas och vuxnas arbetsmiljö?

- Nej, så är det inte. Jag vänder mig mot mycket som sägs i reportaget från Porsnässkolan. Det har aldrig avgivits några löften och jag tycker inte att Porsnässkolan är särskilt ful, om än det säkert finns vissa behov. Och jag förstår inte riktigt kopplingen till vandalisering.

Tror du att en sliten miljö påverkar viljan att hålla snyggt omkring sig?

- I grunden ja, men det är mycket annat som påverkar. Vandalisering beror på många faktorer och varje individ har ett ansvar.

Peter Roslund återkommer till att skolorna är bra i Piteå och gör jämförelser med så väl Stockholmsskolor som skolor utomlands.

- Vill du se fula skolor ska du åka till England och i Japan kan man ha 40 elever i varje klass. Vi satsar enorma pengar på skolan och omsorgen.

Priserna stiger

Det finns en allmän uppmaning om att hålla igen med investeringar i den kommunala verksamheten. Orsaken är att priserna på byggmarknaden har stigit kraftigt.

- I det läget kan det vara bra att vänta lite. Det är också så att företagen har ont om personal och maskiner. Tidigare kunde vi få in 5-6 anbud på ett objekt, i dag är det 1-2 anbud och ibland inget.

- Samtidigt måste vissa saker göras. Dit hör exempelvis utbyggnaden av förskoleplatser i Norrfjärden. Det var kostnadsberäknat till 5,6 miljoner, men på grund av prisstegringarna kommer det att kosta 8,1 miljoner kronor. Det får vi ta. Samma sak med bostäder. Vi har en inflyttning till Piteå och då är det viktigt att folk har någonstans att bo.

Men de höga byggpriserna kan hålla i sig i flera år och då blir det kanske en lång väntan för exempelvis Porsnässkolan?

- Det är väl bra med högkonjunktur, men det kan svänga väldigt fort. Om regeringen tar bort det statliga investeringsstödet för bostadsbyggande lär det märkas.

Vara attraktiv

Det finns de som vänder sig mot att kommunen bygger konserthus, ridstall och lånar pengar till Vägverket istället för att satsa på skolor och omsorg. Roslund har själv mött den kritiken, men håller inte med. Han anser att en kommun måste vara attraktiv så att folk trivs.

- Visst, vi kan satsa allt på skolor och omsorg. Vi kan stänga simhallar, sporthallar och strunta i konserthus, men vem vill bo här då. I ett längre perspektiv ger det positiva effekter i form av inflyttning och därmed ökade skatteintäkter.

- När det gäller Vägverket handlar det om ett lån. Om att satsa på ökad trafiksäkerhet för inte minst alla Pitebor som dagligen pendlar till Luleå. Det är också ett argument för att folk ska bo kvar i Piteå. Vi får visserligen ingen ränta, så lånet kanske kostar oss två miljoner om året.

Piteå har syndat

Piteå har en stark ekonomi och många tycker att det borde finnas ett större handlingsutrymme, men Peter Roslund poängterar att det finns en stor uppförsbacke i sammanhanget, nämligen pensionsskulderna.

- Kommunerna har syndat med inbetalningarna sedan 60-talet och det gäller även Piteå. Vi har en pensionsskuld på 800 miljoner kronor och om 15-20 år är våra kostnader för pensionerna 50-60 miljoner kronor högre per år än det är i dag.

- Dessutom kommer vi att förlora ytterligare miljoner om det nya kommunala skatteutjämningssystemet går igenom. Den här gången vill de att vi ska betala för att stockholmarna generellt har högre löner. Det är befängt och det ska vi slåss mot, säger Roslund.

Två kommunalråd

Snart avgörs vem som blir din kollega som kommunalråd, men behöver verkligen Piteå två kommunalråd?

- Det där är en tituleringsfråga, men helt klart behöver Piteå två heltidsanställda politiker och dessutom halvtidsanställda för barn/utbildning och sociala. I Luleå har man bara ett kommunalråd, men 6-7 heltidsanställda politiker. Piteå är billigast i länet när det gäller politisk verksamhet, så jag har lite svårt att förstå den här debatten.

- Jag brukar också kritiseras för att jag jobbar med Norrbotniabanan och att vi reser till Stockholm, men vi måste jobba utåt för att bevaka Piteås och länets intressen. Allt annat vore konstigt. Jag ägnar cirka en dag i veckan åt Norrbotniabanan, som jag anser är den enskilt viktigaste frågan för Piteå inom överskådlig tid, säger Peter Roslund.