Bara församlingsbor får köpa kyrkstuga
Länsstyrelsen har på senare tid vägrat godkänna två olika förvärv av kyrkstugerum i Öjebyns kyrkstad. Orsaken är att köparna är bosatta i Boden respektive Kiruna, det vill säga alltför långt bort från kyrkstaden.
Länsstyrelsen Norrbotten har på senare tid stoppat två förvärv av kyrkstugerum i Öjebyn. Köparna är bosatta i Boden repektive Kiruna, och det är alldeles för långt bort från Öjebyn för att de skulle kunna delta regelbundet i församlingslivet, menar länsstyrelsen, som anser att innehavare av kyrkstugerum bör vara bosatt inom församlingen.
Foto: Maria Johansson
Förvärv av kyrkstugor regleras i 1817 års och 1849 års kungliga skrivelser. Där framgår att det enbart är församlingsbor som får köpa eller bygga kyrkstuga, konstaterar länsstyrelsen Norrbotten i sin motivering för att inte godkänna förvärv av kyrkstugerum.
Kyrkstadsseden
"Länsstyrelsens prövning i ärenden om förvärv av kyrkstugor syftar till att bevara den så kallade kyrkstadsseden för kyrkstäderna", förklarar länsstyrelsen och fortsätter:
"Bevarandet av kyrkstadsseden innebär dels en begränsning av ägandekretsen, dels en skyldighet för innehavare att svara för stugans underhåll."
Sammanfattningsvis anser länsstyrelsen att innehavaren bör vara bosatt inom församlingen, men utanför kyrkstaden.
Till de två systrar i Kiruna som hade - eller trodde av de hade - förvärvat kyrkstugerummet i fråga, skriver länsstyrelsens jurist Hans Landberg och föredraganden Anna Modig:
"Med hänsyn till att Ni är bosatt i Kiruna kommun överensstämmer det inte med kyrkstadsseden att Ni innehar en kyrkstuga i Öjebyn. Ni har inte heller angett omständigheter som visar att Ni har en annan stark anknytning till kyrkstaden. Med anledning av detta är länsstyrelsen inte beredd att godkänna Ert förvärv."
Kyrkorådet tillstyrkte
Det faktum att systrarnas morföräldrar kom från Piteå och att de som barn tillbringat många sommarlov i Pitebygden är alltså inte tillräckligt skäl för att få köpa del i kyrkstuga i Öjebyn, enligt länsstyrelsens uppfattning.
Tilläggas kan att kyrkorådet i Piteå landsförsamling hade tillstyrkt ansökan om att förvärva kyrkstugerummet.
- Vi lever ju i en föränderlig värld och de papper som länsstyrelsen stödjer sig på går ända tillbaka till 1800-talet. Vi tycket att om en människa visar ett sådant intresse att de köper ett kyrkstugerum, så är det i grunden bra, säger Erik Jonsson, s, kyrkorådets ordförande.
Regeringen avgör
Men kyrkorådet har alltså fått bakläxa av länsstyrelsen, som är den instans som bestämmer. Återstår att se vilken bedömning som kulturdepartementet gör; dit har alltså både Kirunasystrarna och kvinnan från Boden överklagat.
De hoppas att regeringen ska ta hänsyn till deras stora intresse för kyrkstaden och kyrkstadsseden.
En proposition, regeringsförslag, väntas inom kort. Frågan om behovet av ett reglerat skydd för kyrkstadstraditionen utreddes av kulturbebyggelseutredningen (se artikel härintill).
FAKTA De norrländska kyrkstäderna
Kulturbebyggelseutredningen har utrett och lämnat förslag till regler om skydd för kyrkstäder; delbetänkandet "De norrländska kyrkstäderna" överlämnades redan på hösten 2003 till dåvarande kulturminister Marita Ulvskog. Den nuvarande regeringen har nu aviserat att en proposition är på gång.
Utredningen konstaterade att en särskild skyddsreglering för kyrkstäderna och kyrkstadstraditionen behövs, men att 1817 års och 1849 års kungliga skrivelser är otidsenliga och bör ersättas.
Utredningen gör bedömningen, att för att värna kyrkstadstraditionen kan det finnas anledning att ha kvar en möjlighet till förvärvsprövning vid överlåtelser av kyrkstugor. Förvärvstillstånd ska kunna vägras om förvärvaren inte kan visa att han eller hon har en anknytning till kyrkstaden.
Därutöver bör finnas utrymme att kräva att förvärvaren kan förväntas att med någorlunda regelbundenhet delta i kyrkstadslivet, menade den särskilde utredaren, regeringsrådet Göran Schäder.
Utredningen konstaterade att en särskild skyddsreglering för kyrkstäderna och kyrkstadstraditionen behövs, men att 1817 års och 1849 års kungliga skrivelser är otidsenliga och bör ersättas.
Utredningen gör bedömningen, att för att värna kyrkstadstraditionen kan det finnas anledning att ha kvar en möjlighet till förvärvsprövning vid överlåtelser av kyrkstugor. Förvärvstillstånd ska kunna vägras om förvärvaren inte kan visa att han eller hon har en anknytning till kyrkstaden.
Därutöver bör finnas utrymme att kräva att förvärvaren kan förväntas att med någorlunda regelbundenhet delta i kyrkstadslivet, menade den särskilde utredaren, regeringsrådet Göran Schäder.
Så jobbar vi med nyheter