Mys i pappas trygga famn. August har äntligen fått komma hem till Piteå och växer och utvecklas som han ska.
Med stora ögon betraktar August intresserat omgivningen. Roligt är också att få "flyga" i pappas trygga famn hemma i vardagsrummet i Piteå.
– Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle vara så här att bli pappa, men det har gått jättebra. I och med att han föddes för tidigt har jag också fått mycket mer tid med honom i början, säger Oscar.
Oscar och Thea hade planerat för att deras första barn, i alla fall inte skulle bli en decemberbarn. Namnet var bestämt sedan lång tid tillbaka och sonen August var beräknad att födas den 29 januari.
Men hos barnmorskan upptäcktes att Thea hade högt blodtryck och protein i urinen. Hon slussades vidare till specialistmödravården i Sunderbyn och där upptäcktes att hon drabbats av grav clonus.
– Det innebär att reflexerna reagerar extra mycket, något som tyder på att organen börjar ta skada av att man har en havandeskapsförgiftning, säger Thea som då var gravid i vecka 29.
August fick kortison för att hjälpa till att utveckla lungorna och Thea fick magnesiumdropp för att motverka krampanfall som man kan drabbas av. Allt handlade om att vinna tid.
August var inte mycket större än ett Pringlespaket när han kom till världen. Då vägde han 1,32 kilo och gick sedan ner till 1,24 kilo. I dag är vikten uppe på ungefär tre kilo.
August fick ligga i kuvös i Sunderbyn och Umeå. Men framför allt var det "hud mot hud" som gällde med pappa och mamma.
Var det en stor oro under den här tiden?
– Vi var nog förvånansvärt lugna båda två, vi fick bland annat göra ett besök på neonatalavdelningen och träffa sköterskorna där. De var fantastiska och sa att det här skulle gå hur bra som helst. Där fanns en kuvös förberedd för August i två veckor, säger Thea.
– Vi fick så bra information från alla doktorer och sköterskor som var där. De visade ingen oro så vi lyssnade och följde med, säger Oscar.
Men på lördagen den 30 november klockan 15.03 visade provsvar att varken August eller Thea mådde bra – klockan 17.04 föddes han med ett kejsarsnitt på Sunderby sjukhus. Det var då i vecka 31 plus tre.
– Så det blev ju inte december i alla fall, säger Thea med ett leende.
Hon var inte nervös inför kejsarsnittet, men när själva snittet skulle läggas, blev det en traumatisk upplevelse.
– Jag fick i princip en panikångestattack. Jag tror inte att jag riktigt hade hunnit förbereda mig mentalt. Jag ville ju att han skulle få vara kvar i magen så länge som möjligt. Men så fort han började skrika och vi förstod att han mådde bra så släppte det.
"Vi har en fantastisk akutsjukvård i Sverige", säger Oscar Brändström efter att ha fått uppleva den på nära håll när sonen August föddes i vecka 31 plus tre.
Amningen har varit en kamp, men efter ungefär en månad fungerade den bra. "Han ligger mycket så här vid bröstet", säger Thea.
August vägde 1,32 kilo när han föddes och hade svårigheter med andningen. Personalen fick öka syretillförseln hela tiden och det visade sig att hans lungblåsor inte utvecklats tillräckligt.
Då det var under helgen fanns inga läkare tillgängliga som kunde utföra behandlingen, istället flög en neonataltransport från universitetssjukhuset i Umeå till Sunderbyn för att hjälpa till.
Sedan fick hela familjen följa med ner till Umeå för fortsatt vård.
– Då var jag så pass sjuk att de inte visste om jag också kunde följa med, men i sista sekunden så löste det sig, säger Thea.
I Umeå blev August inlagd på neonatal-IVA under fyra dagar, innan de fick flyga tillbaka till Sunderbyn igen. Där fick familjen fira jul och nyår.
– Det var väldigt speciellt och personalen gjorde det så bra. De hade fixat julklappar till honom och på nyår fick vi alkoholfri cider och snacks och hela avdelningen var pyntad, minns Thea.
Så här litet var patientbandet som satt fast runt August fotled i Umeå.
Coola glasögon för en cool kille. För att inte drabbas av gulsot är det bra för prematurbarn att sola.
Fina minnen finns uppsatta på kylskåpet hemma i lägenheten i Piteå.
När August hade passerat vikten 1,7 kilo och hemsjukvården kommit igång igen efter helgerna fick de äntligen åka hem till Piteå igen.
Hemsjukvården besökte dem sedan en gång i veckan och på det tillkom två digitala träffar. Med hjälp av en våg som de fick låna kunde de hålla koll på att August gick upp i vikt.
Nu är de utskrivna även därifrån – Oscar har börjat jobba igen och Thea är föräldraledig.
August kan redan rulla över från rygg till mage och är stabil som en fyramånaders bebis. "Han ligger väldigt mycket före", konstaterar pappa Oscar.
Oscar Brändström och Thea Määttä, med sonen August, tycker att vården runtomkring har fungerat toppen hela vägen. "Personalen har varit så personlig", säger Thea.
När man planerar för att skaffa barn, tänker man att något sådant här kan hända?
– Nej, jag tänkte att det här drabbar bara andra, det är inte något vi kommer att vara med om, säger Thea som hade tänkt ut mängder av mardrömsscenarier.
– Akutsjukvården har fungerat hur bra som helst, vilken bra vård vi har i Sverige, säger Oscar som liksom Thea känner stor tacksamhet.
– Det är så mycket som hade kunnat gå fel, han hade kunnat bli mycket sjukare och även jag. Men det har gått riktigt bra, det var så mycket över förväntan. Sedan är det så klart en sorg jag behöver bearbeta att jag inte fick föda som vanligt.
August har nu hunnit bli fyra månader, fast han ska räknas som en tvåmånadersbebis. Men redan nu kan han vända sig från mage till rygg och är stabil som om han vore fyra månader gammal.
– Han är en så otroligt snäll bebis, och så nyfiken på allt, säger Thea.