När Högsta förvaltningsdomstolen i somras bedömde att kommunikation via taktilt teckenspråk inte är ett grundläggande behov förlorade dövblinda Evelina Lindberg sin assistans. De 43 timmars personlig assistans hon haft i veckan genom LSS, togs bort och ersattes av 20 timmars stöd inom socialtjänstlagen (Sol).
I dag är hon låst till sin lägenhet som hon inte kan lämna eftersom hon inget ser eller hör. Hon kan heller inte laga mat, åka för att träffa vänner eller till dövföreningen eftersom hon behöver ledsagning.
De hjälptimmar som Evelina har i dag räcker bara till det mest basala, som att få hjälp att ta sig till inbokade läkarbesök, och knappt ens till det.
– När det stod klart att den personliga assistansen skulle dras in hade vi ett möte med kommunen. Det var en fruktansvärd tillställning, där vi fick besked om att hon kunde få hemtjänst och eventuellt en kontaktperson, säger Evelinas mamma Ingela Lindberg.
– Jag tackade nej till hemtjänst för att ingen av dem kan teckenspråk. Jag kan inte ha människor omkring mig som jag inte ser vad de gör eller kan kommunicera med, säger Evelina.
Ingela säger att hon efter mötet fick ett sms av Evelina som skrev: ”Det känns som att de tror att jag är 80 år och sitter hemma och rullar tummarna och väntar på att få en matlåda levererad.”
Ingela Lindberg förklarar att den stora skillnaden består i att LSS ger en brukare rätt till goda levnadsvillkor, medan sol bygger på skäliga levnadsvillkor.
– De jobbar inte efter individens behov i centrum (Ibic) som tillämpas i andra kommuner. Kommunen erbjuder inte ett dugg mer än vad de är tvingade till enligt lag. Socialtjänstlagen räcker inte till för Evelina som är dövblind, säger Ingela Lindberg.
Den enda som i nuläget kan hjälpa Evelina är hennes tidigare assistent, numera personliga stöd. Hon kan teckna i händerna och jobbar hos Evelina så mycket hon kan och anställningen tillåter.
Personlig assistans enligt LSS är kostnadsfri medan insatser enligt socialtjänstlagen kostar. I Evelinas fall handlar det om 1 400 kronor i månaden. Ingela säger att som det är i dag finns det ingen flexibilitet i hjälpinsatserna.
– De 20 timmar hon har i veckan går inte att flytta. Hon kan alltså inte spara timmar från en månad till en annan för att kunna åka på en resa. Dessutom är det så att om assistenten blir sjuk måste Evelina ändå betala 1 400 kronor för hjälp hon inte får. När jag frågade kommunen hur det kunde vara möjligt fick jag till svar att om avgiften ska reduceras måste det anmälas minst en månad innan. Det är alltså meningen att Evelina ska meddela en månad i förväg att assistenten ska vara sjuk...
Hjälptimmar utöver de 20 som det finns beslut på är inte aktuella.
– När jag frågade om det inte gick att söka mer timmar blev svaret att visst kunde jag söka men alla timmar som Evelina kan få finns redan i beslutet. Varför skulle jag då lägga ner en massa tid och energi på en ansökan av tid jag aldrig kan få?
Ingela Lindberg är bekymrad över dotterns situation.
– Evelina har hamnat mellan stolarna och mår i dagsläget inte bra. Jag befarar att nuvarande situation kommer att göra det än värre.
Fotnot: Evelina är 30 år och har en näthinnesjukdom som gör att hon är att betrakta som blind när ljuset förändras. Dövblindteamet slår fast: "Alla verksamheter måste hjälpas åt så att de insatser som Evelina får leder till ökad delaktighet och självständighet."