Det var i vintras som Anders Eriksson, lektor i anatomi vid Luleå tekniska universitet, gjorde offentlighet av idén. Gensvaret i media blev stort, men han mötte också motstånd från andra forskare.
Eriksson, som har forskat om anabola stereoider och muskelcellernas uppbyggnad, har på intet sätt gett upp hoppet om en studie och kommer framöver att ansöka om att få göra en läkemedelsprövning. Men först måste han själv bli frisk.
– Det är höfterna som tagit stryk av min karriär som styrkelyftare, men så fort jag blivit opererad och förhoppningsvis återställd så ska jag ta tag i det här projektet.
Positiva effekter
Du tror att det finns positiva effekter?
– Ja, det gör jag. Men det här med anabola stereoider är lite tabu. Självklart finns det biverkningar, liksom det finns i andra preparat, men det finns indikationer på att man slipper biverkningar vid låga doser, säger Anders Eriksson.
– I kombination med träning ser vi bara positiva effekter. Muskelmassan och rörligheten förbättras liksom livslusten. Vi tror också att antalet fallolyckor bland äldre skulle minska. Något som i sig innebär stora samhällsvinster.
Vill testa
Anders Eriksson har samarbetet med tidigare långdistanslöparen Christer Malm, som numera är docent i idrottsfysiologi i Umeå, och med Yelverton Tegner, läkare och professor i hälsovetenskap.
– Vi vill prova det här systematiskt i en vetenskaplig studie där en grupp får testosteron och en grupp sockerpiller. Det finns försök i USA som visat positiva resultat, men det är väldigt restriktivt i Sverige och ett kraftigt motstånd så fort det talas om anabola stereoider.
En av dem som offentligt kritiserat Erikssons idé är Anders Rane, professor i klinisk farmakologi på Karolinska institutet. Han har tidigare sagt att "utsikterna att utveckla det till något kliniskt användbart är små".
Bevisa fördelar
Andra forskare som Stefan Arver, docent vid Karolinska, är mer positiva. Arver har bland annat skrivit en avhandling med rubriken "Testosteronbrist hos män" som inleds med följande mening:
"Testosteron är ett nyckelhormon genom hela mannens liv. Från utvecklingen till pojke under fostertiden till danande och bibehållande av manliga karakteristika under adolescens och vuxenliv".
– Han har uttryckt att det borde vara möjligt att få göra den studie som vi vill. Vår förhoppning är att bevisa fördelar med det här. Det är ingen som gjort systematiska tester, säger Anders Eriksson.
Forskning behövs
Så här skriver Charlotte Höybye, specialist i intern medicin och endokrinologi, överläkare och docent på Karolinska universitetssjukhuset på netdoktor.se:
"Hos en del män sjunker testosteronhalten med åldern, men huruvida förändringar i kroppssammansättning och sexualitet är åldersberoende eller orsakat av ett lägre testosteron är inte fullständigt klarlagt. Mera forskning är alltså nödvändig innan det går att säga säkert om fördelarna vid testosteronbehandling överväger nackdelarna i denna åldersgrupp".
Med andra ord, något som ger stöd åt Anders Erikssons åsikt att det finns behov av forskning.