Det har inte varit helt lätt att orientera sig i den historiska skrubben kring den personal som kommit och gått hos PT. Personalhandlingar från de första femtio åren finns inte kvar. Att bläddra i tidningsläggen och finna bylines med redaktionsmedlemmarnas namn är ett hopplöst företag. Många skrev under signatur, eller utan att lämna något namn efter sig. Detta med namn som under- och överskrifter är en mera modern företeelse. Därför är det svårt att avgöra Alida Ruuths insats.
Ledtrådar
Arbetsmarknaden för kvinnor var, när Alida Ruuth trädde in, inte stor. I sammanhanget kan väl vara värt att erinra att det först 1858 kom en lag som gjorde ogifta kvinnor myndiga.Ibland kan dock de gulnande tidningsläggen ändå ge viktiga ledtrådar. Så blev fallet i "jakten" på den första kvinnliga journalistens intåg i tidningslokalerna, som då låg vid Rådhustorget i Piteå.
Agnes Palmgren, Luleå, som forskat i personer från framförallt Luleåområdet, kunde ge värdefulla ledtrådar. Men så har hon också släktband med Alida Ruuth. Hon berättar att Alida var född i Nederluleå församling, dotter till hemmansägaren Nils Erik Ruuth i Antnäs och torparedottern Emma Margareta Nordström, Ersnäs.
- I den släkten var man släng på att skriva, på god svenska. Det var mycket verbalt folk, konstaterar Agnes Palmgren om denna veteran inom den norrbottniska tidningsvärlden
Hon vaskade även fram uppgifter om att Alida Ruuth inte tyckte om att sitta på kontorsstolen utan låg i med projekt efter projekt.
Konstateras kan att fröken Ruuth - hon förblev fröken livet ut - tidigt kom in på journalistbanan. Hon arbetade hos Norrskensflamman fram till partisprängningen, då tidningen blev organ för vänstersocialisterna och sedan 1921 för kommunisterna.
Färgstark journalist
Av kyrkobokföringen framgår att Alida Ruuth flyttade till Piteå den 2 februari 1923 och sedan, som första kvinnliga journalisten, var verksam hos Piteå-Tidningen. Den 1 april 1930 finns Ruuth antecknad som inflyttad i Överluleå församling. Hon hade ett par månader tidigare fått anställning hos Norrländska Socialdemokraten i Boden. Där var faktiskt Alida Ruuth verksam fram till 1956, då hon pensionerades. År 1958 flyttade hon till Tyresö och avled i mars 1966 i Matteus församling i Stockholm.Det framgår av strödda anteckningar att Alida Ruuth var en färgstark journalist med reportaget som huvudintresse. Som reporter skrev hon under signaturen Bask. Hon hade en enkel och lättflytande stil och en god förmåga att fånga stämningar och få bygd och människor att leva i sina skildringar. Hembygdsfrågor var något som engagerade henne.
Hon hade även ett förflutet inom socialdemokratin. Under Bodenåren var hon bland annat aktiv i kvinnoklubben och i kvinnodistriktet. Efter pensioneringen skrev hon bland annat kvinnodistriktets historik och en historik om Grytnäs semesterhem.
Kvinnohistoria
I Journalisterns bok, utgiven av Journalistförbundet, berättas att en av de första kvinnliga publicister som omnämns med namn är Margaret Momma som på 1730-talet utgav en tidning i Stockholm och vars dotter sedan gick i sina föräldrars fotspår. Hon redigerade ett veckoblad i mitten av 1770-talet. Änkor till boktryckare, och som sedan övertagit verksamheten för att sedan bli publicister, fanns verksamma långt tidgare, dock utan att namnges.Det framgår även att den första kvinnliga journalisten med fast anställning kom till Aftonbladet under 1840-talet
När journalistförbundet bildades var det en idel herrklubb, men 1901 noteras faktiskt tre kvinnliga medlemmar som nio år senare hade ökat till tolv. I dag är det snart lika många kvinnor som män i förbundets medlemsmatrikel. Noterbart är att under fjolåret var 70 procent av de studerande på journalisthögskolorna kvinnor och att de nu även är i majoritet bland de arbetssökande.
Den första kvinnliga journalisten i Norrland uppges vara Carolina Blomdahl, gift med ägaren av den i Sundsvall utgivna tidningen Alfwar & Skämt. Hon började redan 1843 medarbeta i tidningen under signatur.