Kammaråklagare Rickard Finnberg, som väckt åtal för grov smuggling och grov olovlig befattning med smuggelgods, menade tillsammans med tullinspektören Jonas Wahlström att bevisningen var överväldigande.
Wahlström är för övrigt den som gjort merparten av förundersökningen.
Bevisen ansågs mer än övertygande då man, utöver att mannen fastnade i tullen i Lernacken utanför Malmö med mer än 3 000 liter alkohol i bagaget, funnit kvitton, pris- och beställningslistor, fullständig bokföring och ytterligare hundratals liter alkohol i parets då gemensamma hem.
LÄS OCKSÅ: Pitebor drev olagligt spritföretag hemma
LÄS OCKSÅ: Kunder som köpte smuggelsprit åtalas
Men parets respektive försvarsadvokater var av en helt annan mening och menade att det som presenterats inte bevisade nånting alls, egentligen. Åtalen skulle ogillas och klienterna frikännas.
Den åtalade mannen vidhöll sin tidigare ståndpunkt och förnekade all kännedom om annan alkohol än den han bevisligen försökte föra in i landet – och den sprit, vin och öl som fanns i hemmet och som han påstod sig både ha fått och köpt tidigare. Allt var avsett för eget bruk, fester, representation och liknande och kunde alltså inte anses varit föremål för smuggling.
Övrigt, som åklagaren menar att man funnit fullständig bokföring för, ville han inte alls kännas vid. Vem som skrivit listorna och sparat kvittona visste han inte, inte heller vad insättningarna från privatpersoner på totalt över 300 000 kronor på hans konto gällde.
Och kvinnan, som efter handstilsprov och –analys, medgett att hon gjort anteckningar i det kollegieblock som åklagaren menar är spritföretagets huvudsakliga bokföring, sa nu att visst, det var hon som skrivit, men på mannens uppdrag. Hon hade bara skrivit vad han sa åt henne att skriva.
Hon berättade att hon hade skött merparten av allt pappersarbete i flera bolag och aldrig reflekterat över vad det egentligen rörde. På åklagarens fråga om hon inte reagerat på sprit- och ölsorter, svarade hon att hon som nykterist inte kände igen några namn.
Inte ens när en anteckning "morfar XX 3 340 kronor" noterades, och visade sig vara just hennes morfar, visste hon exakt vad det handlade om.
Under slutpläderingarna menade åklagaren att domstolen helt kunde bortse från parets invändningar och förklaringar. Istället handlade det om en systematisk och affärsmässig verksamhet som båda varit lika inblandade i och som det fanns hur mycket bevis som helst för.
Åklagaren bedömde straffvärdet till två års fängelse. Dom meddelas den 8 december.