Löparen, springaren, damen, bonden eller kanske tornet? Vilket blir nästa drag? För en okunnig ser det svårt ut att spela schack, men fyrorna på Klubbgärdsskolan var inte bekymrade, de spelade glatt och koncentrerat när schackläraren Magnus Stenberg från Luleå besökte 4D på onsdagen. Det var djup koncentration där alla satt lutade över sina spelplaner. Vissa hade spelat förut – andra var helt gröna.
Mycket träning
– Jag har aldrig spelat, det är därför jag suger, sade Zelma Wennström, medan motståndaren Isabell Boström spelat ganska mycket och därför hade mer koll på alla drag. Än så länge, kan väl tilläggas, för under våren ska klassen träna så mycket som möjligt för att sedan vara med i distriktsfinalen i Luleå i mars.
Magnus Stenberg tyckte att de flesta var riktigt duktiga. Den första klassen som han besökt i Piteå, för övrigt.
– Hittills har jag besökt sju klasser i länet hoppas det blir fler så att det blir många som deltar i distriktsfinalen. Han berättar vidare att han lämnar fem bräden i varje klass för att eleverna ska ha möjlighet att träna på rasterna.
Hoppas på final
Den klass som vinner i Luleå, får äran att åka ner till Sverigefinalen i Västerås i vår.
Klassläraren Chrissan Björklund är enligt egen utsago helt okunnig på schack, men är glad att klassen antagit utmaningen.
– Klassen deltar ju ofta i olika idrottssammanhang, men det här är något annat, det är bra med variation. Sedan är det sunt att man inte behöver vara superduktig, man får poäng bara man deltar i ett schackparti.
Magnus Stenberg berättar en hel del om schack som den oinvigde, läs PT:s reporter, inte hade en aning om. Exempelvis att schackpartier har dokumenterats i hundra år och fyller hyllmetrar på våra bibliotek. Eller att 700 miljoner människor spelar schack i världen, det är lika många som är aktiva på Facebook.
– En av de roliga sakerna med schack är att tur inte existerar. Det finns inga fysiska eller språkliga hinder, en ung kille kan möta en rymdprofessor.