Under helgen besökte närmare hundra kvinnor från 33 kvinnojourer Piteå när Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks, höll sitt årsmöte.
Piteås kvinnojour Lillasyster uppskattade att få ha mötesförhandlingarna på hemmaplan.
– Vår förening är ganska ung och trots detta har vi byggt upp ett stort engagemang i Piteå. Att en stor del av kvinnorörelsen kommer hit betyder jättemycket, säger Elisabeth Qvarnström, ordförande för kvinnojouren Lillasyster.
Vid sidan av sedvanliga årsmötesförhandlingar genomförde kvinnojourerna en manifestation på Byxtorget – #tropåhenne.
Adine Samadi, ordförande för Roks, var en av dem som höll tal till folk som stannat till.
– Vi vill att alla kvinnor och tjejer ska veta att på kvinno- eller tjejjouren är det ingen som kommer att ifrågasätta hennes berättelse eller be henne förklara. Jag önskar vi kunde säga att det gällde hela samhället, men tyvärr så är vi inte där än. Långt ifrån till och med, säger Samadi.
Lillasyster märker att allt fler utsatta kvinnor söker sig till dem vilket kan bero på att andra kvinnojourer i Pite älvdal har tvingats lägga ned.
– För oss har trycket ökat, men jag tror inte det har uppkommit nu eftersom våldet mot kvinnor är ganska konstant. Det är ju hemskt men positivt också för folk vet var vi finns nu mer än innan. Lillasyster har fått mycket uppmärksamhet och vi har lyckats bli kända i lokalsamhället, folk har förtroende för oss, säger Qvarnström.
I och med att nya regler för skyddade boende har införts har det blivit betydligt svårare för kvinnojourerna att hjälpa utsatta kvinnor.
– Det är utmanande tider för feminismen och kvinnojoursrörelsen i såväl Sverige som världen. Tillståndsplikten för skyddat boende har inneburit att allt fler kvinnojourer valt eller tvingats lägga ner sina boenden – och de verkliga förlorarna i detta är våldsutsatta kvinnor och barn. Därför är det viktigare än någonsin att vi samlas och organiserar oss, säger Adine Samadi.
Tillståndsplikten drabbar även kvinnojouren Lillasyster.
– Skyddat boende har vi inte, men vi har ett akutboende som kan fungera som en tillfällig fristad för kvinnor. Att vi inte har ett skyddat boende innebär att vi inte kan få finansiering av socialtjänsten och de kan inte placera kvinnor hos oss, men vi kan ta in kvinnor oberoende av det men då får vi stå för det själva, säger Elisabeth Qvarnström.
Lillasyster har bestämt att man tar den kostnaden så länge pengarna räcker. Man har också kunnat anställda en person på deltid för att förbättra verksamheten.
– Vi vill visa att kvinnorörelsen fortfarande är stark och att vi fortsätter jobba hårt för kvinnors rättigheter, även i den nuvarande samhällsutvecklingen där jourernas förutsättningar försämras, säger Qvarnström.
Lillasysters arbete har gett eko i hela landet och man fick ta emot Roks pris som landets bästa kvinnojour.
– Det är jätteroligt och ytterligare ett erkännande att vi är på rätt väg och att det vi gör märks och vi kan stötta fler ju mer stöd vi får, säger Elisabeth Qvarnström.
Lillasyster fick också en representant på hög nivå efter att kvinnojourens vice ordförande Åsa Johansson valdes in i riksorganisationens styrelse.