Motsvarande siffra för män och pojkar i länet är 66 personer. Totalt är det alltså 151 norrbottningar som har beviljats sekretessmarkering, ofta kallad skyddad identitet, av Skatteverket.
Sekretessmarkering innebär att endast skattemyndigheten vet var den hotade bor och vidareförmedlar posten dit utan att avsändaren behöver känna till adressen.
- Sekretessmarkering ansöker man om och det måste finnas ett hot riktat mot individen. Man måste kunna styrka behovet med intyg från domstol, polisrapporter eller annat. Det är inte lätt att få en sekretessmarkering, det ligger en gedigen utredning bakom, berättar Inger Henriksson på Skatteverket.
Utredningarna sköts av ett fåtal handläggare runt om i landet. De vill ofta vara anonyma på grund av den hotbild som finns mot dem.
"Slå ihjäl"
Av de 151 skyddade norrbottningarna är 64 stycken pojkar eller flickor under 18 år. Oftast rör det sig om barn som tillsammans med sina mödrar är på flykt från en misshandlande före detta sambo eller make.Om en mamma får skydd krävs det att hennes barn, även om de inte är hotade, också får en
sekretessmarkering. Annars blir det lätt för en förföljare att spåra upp deras gemensamma bo-
stadsadress.
- Det finns ju pappor som hotar att slå ihjäl sina barn också. En hotsituation berör ofta flera personer och det finns tecken på att hedersrelaterade hot har ökat de senaste åren, säger Henriksson.
Mår mycket dåligt
Carin Boström är enhetschef på Socialtjänstens individ- och familjeomsorg i Piteå. Hon har kommit i kontakt med flera familjer som lever med skyddade personuppgifter.- Det dyker upp några ärenden varje år där en mamma och hennes barn lever med skyddad identitet i kommunen. I de flesta fall har kvinnan en hotbild mot sig från en man ur ett tidigare förhållande, säger hon.
Många familjer som lever under hot är i behov av försörjningsstöd eftersom det kan vara svårt för en förföljd kvinna att jobba. Socialtjänsten kan också ordna samtalskontakter åt barn med skyddad identitet. Många mår mycket dåligt.
- Barnen bär på ett stort ansvar som de inte borde utsättas för. De måste ständigt vara rädda för att bli upptäckta och en sex-sju-åring måste hjälpa till att skydda både sig själv, eventuella syskon och en vuxen, säger Carin
Boström.
Detta kan leda till att barnen blir isolerade och får svårt att hitta kompisar. De kan aldrig lämna ut sitt telefonnummer eller bjuda hem några vänner.
- Barnen bär hela tiden på skräcken för att tvingas bryta upp, flytta och börja om med allt igen. De kan inte vara med på skolfoton och hemsidor med namn eller bild. Barnen får inte synas och finnas, i slutändan blir det ett ingrepp i deras integritet, säger Boström.
Rätt till umgänge
I Piteå har det funnits ett ärende där en pappa, via tingsrätten, fick rätt till umgänge med sitt barn som normalt bor hos mamman. Både kvinnan och barnet lever med skyddad identitet för att inte mannen ska hitta dem.- Då fick Socialtjänsten utse en kontaktperson som lämnar och hämtar barnet hos sin pappa. Det är inte lätt för en liten pojke eller flicka att hela tiden vara rädd för att försäga sig, säger Carin Boström.<\c>