Sverige står i en akut och växande lärarbrist. Samtidigt arbetar drygt 38 000 utbildade lärare i andra yrken och dessa kan betraktas som en outnyttjad resurs.
Av Piteås 1 104 lärare har 188, eller 17,1 procent av dem, valt att göra annat. I Luleå ser det än värre ut, 25 procent.
I Lärarförbundets ”Frånvarorapporten” visar siffrorna var denna lärarreserv finns och var i landet återrekryteringsmöjligheterna är som störst.
I Norrbottens län behöver skolorna rekrytera 1 700 lärare fram till 2019. Samtidigt finns det 1 600 lärare som inte längre är i skolan, vilket är knappt var femte utbildad lärare i länet. Om 60 procent av dessa kunde lockas tillbaka till läraryrket skulle det vara ytterligare 1 000 lärare i klassrummen.
– Många lärare lämnar yrket med sorg i hjärtat. Att vara lärare är ett kvalificerat och utmanande yrke som med rätt förutsättningar är ett riktigt drömjobb. Men idén om vad läraryrket skulle kunna vara räcker inte. Vi ska inte tro att fler vill bli lärare eller att de som utbildat sig kommer att stanna kvar om lönen och villkoren inte är konkurrenskraftiga, säger förbundsordförande Johanna Jaara Åstrand.
Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde 2016 en enkätundersökning där 60 procent av lärarna som arbetar utanför skolan svarade att de kunde tänka sig att återvända till yrket igen.
Tre faktorer stack ut i svaren:
• Rimligare arbetsbelastning i förhållande till arbetstid
• Större möjlighet att styra över arbetssituationen
• Högre lön.
– Lärarbristen är inte ett olösligt mysterium. Med högre lön, rimliga arbetsvillkor och mer makt över yrkesutövandet går trenden att vända och få fler att vilja bli och fortsätta vara lärare, säger Johanna Jaara Åstrand.