Skolor följer inte offentlighetsprincipen

Var fjärde skola bryter mot offentlighetsprincipen och därmed också mot lagen. Två av dem är Christinaskolan i Piteå och Kyrkholmsskolan i Arjeplog. Det visar en granskning som magsinet Scoop gjort av 50 högstadieskolor.

”Jag försöker gör så gott jag kan i varje enskilt fall”, säger Olof Johansson, rektor på Kyrkholmsskolan. (Arkivbild)

”Jag försöker gör så gott jag kan i varje enskilt fall”, säger Olof Johansson, rektor på Kyrkholmsskolan. (Arkivbild)

Foto: Therese Hedman

PITEÅ/ARJEPLOG2014-09-27 18:54

Det var måndagsskiftet maj/juni som Scoops reporter mejlade till 50 kommunala högstadieskolor runt om i landet och begärde ut en diarielista över rektorns inkommande post, både som e-post och på papper. I de flesta fall skickades förfrågan direkt till rektorns mejladress, reportern utgav sig inte för att vara journalist.

Granskningen visade att 13 av 50 skolor bröt mot offentlighetsprincipen, alltså rätten för medborgare att ta del av allmänna, offentliga handlingar hos myndigheter och förvaltningar (se faktarutan).

– Offentlighetsprincipen är ett fundament i den svenska demokratin. Det handlar om att alla som vill ska få insyn i hur skattepengarna används. Därför är det extra allvarligt när den inte följs av skolor som ska lära ut demokratin, säger Fredrik Nejman, redaktör för Scoop.

Två av skolorna som ingick i undersökningen finns i PT:s spridningsområde och de bröt båda två mot offentlighetsprincipen –  dels Christinaskolan i Piteå, dels Kyrkholmsskolan i Arjeplog.

Enligt Scoop svarade Olof Johansson, rektor på Kyrkholmsskolan snabbt på deras begäran, man bröt ändå mot offentlighetsprincipen eftersom han dels frågade i vilket syfte uppgifterna skulle användas, dels dröjde flera veckor innan han skickade handlingarna.

Ser över rutinerna

Men när PT tar kontakt med honom känner han sig "missuppfattad".

– De hade en väldigt bred frågeställning och ville ha ett utdrag ur min mejl. Då undrade jag om det var något speciellt de ville ha så jag kunde förse dem med det, säger Olof Johansson.

Men man får ju inte fråga om syftet?

– Nej, jag vet att man inte får fråga om syftet, men om frågeställningen är väldigt ospecifik så kan man ju fråga om det är något speciellt som personen letar efter. Men jag frågade inte efter syftet, det är något helt annat, säger Olof Johansson.

Varför dröjde det så lång tid innan du skickade handlingen?

– Jag rådgjorde min min kontorist och det tog ett tag innan vi lyckades ta reda på vad frågeställaren egentligen ville ha, jag har inget annat speciellt svar på det, säger Olof Johansson.

Får du många sådana här förfrågningar om handlingar?

– Väldigt sällan.

Mona Johansson Marklund, rektor på Christinaskolan, tillhör en av dem som inte svarar alls på förfrågan och därmed också bröt mot offentlighetsprincipen.

Hon konstaterar då att hon hade semester när förfrågan skickades ut, den sändes då istället direkt till skoladministratören som sedan vidarebefordrade mejlet till henne den elfte augusti.

– Min tolkning var då att de ville ha ut diarieförda handlingar för just en speciell dag i maj och det fanns inga handlingar som hade kommit in den dagen, säger Mona Johansson Marklund, som därför inte heller svarade.

Hon anser att det är skolans skyldighet att svara i god/rimlig tid.

– Vi får se över våra rutiner.

Offentlighetsprincipen

Har funnits i Sverige sedan 1766 och regleras i grundlag, Tryckfrihetsförordningen. Anses vara en av de viktigaste hörnstenarna i vår demokrati.

Innebär att vem som helst kan begära att få ta del av allmänna handlingar hos exempelvis myndigheter – utan att behöva tala om varför eller vem man är.

Myndigheten får inte fråga efter vilket syfte man har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att myndigheten ska kunna pröva om det finns hinder mot att handlingen lämnas ut, så kallad sekretessprövning.

En begäran som skickas in – exempelvis från en privatperson – ska hanteras ”skyndsamt”. Det innebär normalt samma dag eller någon arbetsdag senare. Stor arbetsbelastning eller semester är inget giltigt skäl.

Källa: Regeringen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om