Röda korsets styrelse har beslutat att från och med nästa år flytta sin traditionsenliga julmässa från Kyrkcenter till secondhandbutiken Kupan.
– Vi har tagit det här beslutet för att vi vill samla all vår verksamhet under ett och samma tak, säger ordföranden Ulla-Britt Boström.
Julmässan kallades från början Röda korsets julbasar och kan vara den äldsta i Piteås historia. Den arrangerades första gången i början av 1940-talet.
– Första stället var nuvarande Musik- och dansskolan, sen flyttades den till Piteå stadshotell. När Kyrkcenter byggdes 1973 fick vi tillstånd att vara där och då bytte vi namn på den, berättar Eina Granberg.
Sygruppen består av cirka 15 personer med 85-åriga ledaren Valborg Gustafsson i spetsen. De börjar med förberedelserna i god tid. Handarbete och bakning utförs av gruppens eldsjälar som alla är pensionärer. Senaste åren har deras mässa inbringat kring 30 000 kronor som går till hjälpverksamhet.
– Jag brinner verkligen för det här. Det är mitt liv. Det har fungerat bra och varit trivsamt på Kyrkcenter. Personalen har varit fantastiska på att hjälpa till och de har aldrig begärt någon hyra. Alla i gruppen känner vemod nu när det är sista gången vi får vara där, säger hon.
En av kvinnorna beskriver känslan, första helgen i advent, efter gudstjänsten när allt är klart och kyrkobesökarna kommer in till dem för att dricka kaffe.
– Då strömmar det in som ett pärlband av människor i ljuset från kyrkan. Det är en fantastisk känsla. Jag brukar baka 200 anisbröd till kyrkkaffet, säger Eina Granberg.
Flera av sygruppens medlemmar har hängt med länge. När de träffas i Norrmalmskolans slöjdsal är också kaffetåren och samvaron viktig.
– Vi är många idésprutor. Här löser världsproblem tillsammans och pratar om allt utom karlar, säger Valborg Gustavsson.
Över 400 vinster har de tillverkat till tombolan och stickat många par sockar.
– I år kommer vi även att sälja örngott och sjukhusskjortor som broderats med ett kors och ett p. Det gjordes av de som var aktiva då under Röda korsets arbetsaftnar här i Piteå under andra världskriget, säger Eina Granberg.
Ordförande Ulla-Britt Boström hoppas att besökarna även kommer till Kupan nästa år.
– Jag är så oerhört rädd om de här kvinnorna och det arbete de gör. Den kunskap de har håller på att försvinna. När de inte orkar längre finns det ingen som kan, säger hon.
