WHO står för (på svenska) Världshälsoorganisationen. På flera håll i världen är problemen så stora att ett aktionsprogram nu lanseras lagom till årets världshälsodag den 7 april. I södra Sverige är problemen större än här i Norrbotten, men sett över en tioårsperiod i länet är det lätt att förstå oron. Det är också anledningen till att antibiotikaresistenta bakterier numera ska rapporteras enligt smittskyddslagen.
Måste minska
Under flera år har sjukvården arbetat för att minska utskrivningen av antibiotika och så sent som i december 2010 lät socialdepartementet meddela att ett bidrag på 100 miljoner kronor kommer att finnas att dela på för de landsting som minskar sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården.
Till öppenvården räknas primärvården, tandvården och öppenvården vid sjukhus.
Det långsiktiga målet till 2014 är högst 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare. Men dit är det en bit för Norrbotten. År 2001 låg siffran på 402 recept per 1 000 invånare. I fjol skrevs det ut 343 recept per 1 000 invånare.
I onödan
De kommande fyra åren krävs alltså en rejäl minskning av recepten och inom sjukvården har man förstått att rutinerna för antibiotikaförskrivning måste ses över.
- Ska vi nå målet så krävs det krafttag, säger Anders Nystedt.
När det gäller antibiotika inom slutenvården har antalet dygnsdoser ökat något, men eftersom antalet vårddagar ökade med 2,1 procent så noteras ändå en minskning med 1,2 procent.
Här kan noteras att det skiljer sig ganska mycket mellan länets sjukhus. Kiruna är klart "sämst", men Piteå älvdals sjukhus ligger ändå rätt högt, om än förbrukningen minskar.