Var femte elev klarar inte skolan

Peter Dawidson, ny rektor på Solanderskolan, är bekymrad över de dåliga studieresultaten, men han är övertygad om att den negativa trenden kan brytas.

Peter Dawidson, ny rektor på Solanderskolan, är bekymrad över de dåliga studieresultaten, men han är övertygad om att den negativa trenden kan brytas.

Foto: Gunnar Westergren

PITEÅ 2010-12-11 06:00

I våras gick 72 elever ut nian på Solanderskolan. 14 av dem klarade inte godkänt i ett eller flera kärnämnen (svenska, engelska, matematik) och var därmed inte behöriga att söka något av de
nationella programmen.

Ett misslyckande för så väl skolan som den enskilde eleven.

Siffrorna var i princip likadana läsåret 2008-2009.

För skolans rektor Peter Dawidson, som tillträdde den 1 augusti, är det naturligtvis en stor utmaning.

- Jag visste om det här när jag tog jobbet och det sporrar att bryta den här negativa trenden.

- Det finns potential i Öjebyn, säger Peter Dawidson.

På lång sikt
Skolinspektionen har anmärkt på de mindre goda resultaten och med det i ryggen har Dawidson tillsammans med övriga rektorer och personal i Öjebyn inlett ett projekt som tar fasta på barnens behov i ett 6-16-års perspektiv.

- Man måste börja i grunden och se till att barnen får med sig nödvändiga kunskaper redan från start och sedan bygga vidare på det. Det är ett långsiktigt projekt, vi kan kalla det Öjebyn 2015, men givetvis är målet att få en positiv förändring redan när årets niondeklassare går ut till våren.

Analyserar brett
Vad är det som gått fel de
senaste två åren?
- Jag är ju ny som rektor och kan inte med säkerhet säga det. Vi försöker analysera det här brett för att ta fram bristerna. Vad är det vi har missat, vad kan vi som pedagoger göra bättre, hur kan vi samverka bättre, säger Peter
Dawidson.

Hela skolgången
Dawidson har tillsammans med lärarna gått igenom de krav som ställs för att nå målen och utifrån det ska undervisningen läggas upp på bästa möjliga sätt.

- Som jag sa, vi ser över elevernas hela skolgång. Kanske måste vi jobba hårdare på mellanstadiet, så att eleverna är rustade när de kommer upp till högstadiet.

Vända trenden
Särskilt i matematik verkar det vara stora problem. Bara 59 procent av pojkarna klarade kravnivån, jämfört med 90 procent av flickorna.

- Det görs en specifik mattesatsning, men vi har stora brister i så väl SO- som NO-ämnena också.

Är det ett misslyckande för skolan att så pass många elever inte klarar godkänt i kärnämnena?
- Visst är det så. Alla elever måste få samma förutsättningar att klara sin skolgång. Men jag är övertygad om att vi kan vända det här till något positivt, säger Peter Dawidson.

FAKTA behörighet och prov

Skola antal elever genomsnittsligt meritvärde andel(%) behöriga till nationellt program andel som nått målen i alla ämnen

Christinaskolan, Piteå 99 218 94,9 88,9

Fridhemsskolan, A-jaur 68 222,1 100 94,1

Hortlaxskolan, Piteå 113 216,8 99,1 94,7

Kyrkholmsskolan, A-pog 35 193,5 88,6 65,7

Pitholmsskolan, Piteå 122 210,7 97,5 91

Porsnässkolan, Piteå 57 197,1 93 87,7

Sjulnässkolan, Piteå 52 217,3 98,1 86,5

Solanderskolan, Piteå 72 194,1 80,6 70,8

Vidselskolan, Älvsbyn 25 227,8 96 84

Älvåkraskolan, Älvsbyn 77 197,5 84,4 57,1

Meritvärde = summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg (G=10, VG=15, MVG=20).

För att vara behörig till nationellt program på gymnasiet krävs betyget godkänd i svenska, matematik och engelska.

Andel elever (%) som inte uppnådde målen i de nationella proven

Kommun svenska engelska matematik

Arjeplog 21,9 6,1 12,1

Arvidsjaur 0,0 5,9 23,8

Älvsbyn 8,2 3,0 23,8

Piteå 3,0 1,2 10,6

Riket 5,1 4,2 17,5

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om