"Tragiskt och allvarligt"

Enligt Lena Engström jobbas det intensivt för att hitta lösningar, så att problemen kan åtgärdas. En analys är under arbete och den ska leda till en handlingsplan.

- Vi måste åtgärda det här, men då måste vi också veta vad vi gjort för fel och hur vi ska göra rätt. Det jobbar vi intensivt med.

Stöd och resurser
Har du någon förklaring till att Solanderskolans resultat i nian är så mycket sämre än övriga högstadieskolors i Piteå kommun?
- Jag vill inte gissa. Jag vill vänta på handlingsplanen.

Får Solanderskolan det stöd och de resurser som behövs?
- Ja, vi tar in stöd från specialpedagoger, säger Lena Engström.

Kan slå hårt
Ruth Rahkola (S), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, säger sig ha fullt förtroende för att skolans pedagoger ska lösa problemen, men hon ser det som ett långsiktigt arbete. Utökade resurser ser hon bara som en del av svaret.

- Vi har de resurser vi har, men ett bekymmer är att de socioekonomiska faktorer inte längre får räknas när vi ska tilldela resurser. I och med friskolornas intåg ska vi börja räkna med en skolpeng som ska vara lika för varje elev. Det finns en risk att det kan slå mot redan drabbade områden.

De goda exemplen
Men om problemen är uppenbara så måste det väl finnas extra resurser att tillskjuta?
- Vi kan göra övergripande insatser och för Solanderskolans räkning har vi säkrat resurser till projektet. Vi skulle behöva göra satsningar på Porsnässkolan också, men till det fick vi inga pengar.

Ruth Rahkola pekar på saker som inte nödvändigtvis måste kosta pengar.

- Vi måste jobba med etik och värdegrund och vi måste ha förväntningar på eleverna. Vi ska ha ett ledarskap och en pedagogik som är både bra och uppmuntrande. Vi måste se till att alla elever faktiskt kommer till skolan och att de trivs där. Vi ska ta efter de goda exemplen. I till exempel Hortlax har man lyckats mycket bra.