Svårt bli av med lågenergilampor

Varje år slängs uppskattningsvis 200 000 lågenergilampor, som innehåller kvicksilver, felaktigt i glasreturen. Ett inte obetydligt antal lampor hamnar lika felaktigt i tunnan för brännbart avfall.

Pitebornas uttjänta lågenergilampor och trasiga glödlampor lämnas på Bredviksbergets återvinningscentral, sorteringsstationen för farligt avfall. Pirevas arbetsledare Tomas Gustavsson berättar att 1-2 behållare per vecka fylls med lampor.

Pitebornas uttjänta lågenergilampor och trasiga glödlampor lämnas på Bredviksbergets återvinningscentral, sorteringsstationen för farligt avfall. Pirevas arbetsledare Tomas Gustavsson berättar att 1-2 behållare per vecka fylls med lampor.

Foto: Gunnar Westergren

PITEÅ 2011-12-15 06:00

Videon är inte längre tillgänglig

I Piteå kunde man fram till i början av innevarande år bekvämt göra sig av med sina uttjänta lågenergilampor i speciella kärl som fanns uppsatta vid tre av de totalt 27 återvinningsstationerna i kommunen. Dessa behållare hade satts upp på prov för att förbättra tillgängligheten och för att få ett hum om hur många lågenergilampor som kastas.

Men av flera orsaker, bland annat arbetsmiljöskäl, togs holkarna för lågenergilampor ned.

Till Bredviksberget
Och sedan dess måste Piteborna fara med lamporna till Bredviksbergets avfallsanläggning, närmare bestämt dess sorteringsstation för farligt avfall.

Alternativet är att man samlar de uttjänta lamporna i något lämpligt kärl (se till att ingen lampa är skadad, eftersom det då finns risk för kvicksilverläckage!) och lämnar dem till miljöbilen, som Pireva kör två gånger om året. Eller till den mobila återvinningscentralen som besöker byarna.

Glest system
Eller om man bor i flerbostadshus vars soprum är utrustade med särskilda behållare för lampor, då lägger man förstås de begagnade lamporna där.

Att tvingas köra bil till Bredviksbergets återvinningsstation för att kasta sina lampor kan upplevas som både besvärligt och mindre miljövänligt, men det är vad som i dagsläget står till buds för majoriteten av ansvarskännande Pitebor.

- Vi håller med om att insamlingssystemet, som El-Kretsen har, är alldeles för glest. Det är för svårt för medborgarna att bli av med lågenergilamporna helt enkelt, säger Kjell Lundholm, affärsområdeschef på Pireva, och nämner att det pågår flera olika försök med effektivare insamling av lågenergilampor, bland annat i Skellefteå och Umeå.

Skelleftesläp
I Skellefteå har kommunen och El-Kretsen ett samarbetsprojekt för mobil insamling av bland annat glödlampor och lågenergilampor i glesbygd. Man använder en släpkärra, den så kallade Skellefteå-släpkärran.

- Vi trycker också på via vår branschorganisation Avfall Sverige. Och vi väntar nu med spänning på vad som ska komma ut av El-Kretsens rapport "Framtidens insamlingssystem för smått elavfall", säger Kjell Lundholm.

Den bristfälliga insamlingen av kvicksilverhaltiga lågenergilampor har hamnat i fokus efter en ambitiös artikelserie i Svenska Dagbladet, där man bland annat påtalat de mängder med förbrukade lampor som slängs i miljöstationernas glasigloor.

Föreslår pant
Naturskyddsföreningen är kritisk till bristerna i hanteringen, men anser att lågenergilampan trots allt är ett steg i rätt riktning, i väntan på att de än mer miljövänliga led-lamporna (lysdiodlampor) blir billigare och vanligare.
I väntan på det föreslår miljöorganisationen att det ska införas pant på lågenergilamporna i likhet med panten på exempelvis aluminiumburkar.

Trots att lågenergilampan alltså innehåller en mindre mängd kvicksilver (max 3,5 milligram per lampa från årsskiftet), så minskar användningen av denna lamptyp vår exponering för kvicksilver inom EU, anser Naturskyddsföreningen.

Resonemanget bygger på att en stor del av elproduktionen inom unionen är baserad på kolkraftverk som bidrar till stora utsläpp av koldioxid och kvicksilver. Genom att effektivisera bort kolkraftverk i Europa kan nedfallet av kvicksilverföreningar över Sverige minska.

FAKTA Lågenergilampan

De gamla glödlamporna, som nu håller på att fasas ut (nästa år försvinner 40-, 25- och 15-wattarna), är extremt ineffektiva. Bara 10 procent av energin till en glödlampa blir ljus, resten värme.

Glödlampor hjälper dock inte till att värma upp huset i någon nämnvärd omfattning. Detta eftersom spillvärmen i de flesta fall inte kan tillvaratas.

En lågenergilampa drar 70-80 procent mindre el och håller upp till 10 gånger så länge som än en vanlig glödlampa. Lamptypen kan beskrivas som ett tunt lysrör som vikts ihop flera gånger. Det finns två sorter: med eller utan yttre hölje. Den senare typen, som ska se ut som en klotformig glödlampa, är inte fullt lika energieffektiv som den förstnämnda.

Alla verkar vara överens om att led-lampan är bäst i det långa loppet. Men i dag kostar en 12 watts (ger ungefär lika mycket ljus som en 60 watts glödlampa) led-lampa cirka 400 kronor, livslängden uppges vara 25 000 timmar och elkostnaden per år endast är 16 kronor.

En 11 watts lågenergilampa med en livslängd på 15 000 timmar kostar drygt 100 kronor.

Man räknar med att det år 2020 ska finnas led-lampor för alla belysningsbehov i hemmet.

Källa: Energimyndigheten

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om