Det här framgår av en unik studie som gjorts på tio svenska elitlyftare som aktivt använder anabola steroider.
Forskningen har gjorts av bland andra Pitebon Anders Eriksson vid institutionen för medicinsk vetenskap vid Luleå tekniska universitet (LTU), i samarbete med idrottsmedicinska enheten vid Umeå universitet samt Winternet i Boden.
Resultatet har nu publicerats i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Strength & Conditioning Research.
Fettdepåer
- Man vet sedan tidigare att elitlyftare som dopar sig löper en större risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt. Resultatet i den här studien om hur fettdepåerna är fördelade hos styrkelyftare som använder anabola steroider kan vara en av förklaringarna till deras ökade risk att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Anders Eriksson, forskare vid Medicinsk vetenskap på LTU och själv före detta elitidrottare i Öjeby AK med guld i EM 1988 i 125-kilosklassen som främsta merit.
Det handlar om hur de två olika grupperna, de som dopar sig och de som inte använder anabola steroider, lagrar fettet i kroppen.
Farligt fett
Undersökningen visar att elitlyftare som använder anabola steroider har avsevärt lägre fettdepåer nedanför midjan och mer av det farliga bukfettet, jämfört med icke dopade.
- Inga elitlyftare har mycket kroppsfett, men de som tar anabola steroider har en farligare fettfördelning i kroppen. De har mindre fett lagrat under midjan - runt rumpan och vidare i den höjden, det som kallas gynoidalt fett - och mer bukfett, förklarar Anders Eriksson.
Styrkelyftarna i den nya studien (de tio som använder anabola steroider åtnjuter sekretesskydd, eftersom det ju faktiskt är förbjudet i lag att använda dopningsmedel) har fått sina kroppar skannade i en apparat med vars hjälp man normalt undersöker benskörhet.
Men i det här fallet har apparaten använts för att läsa av fördelningen mellan muskler och fett i kroppen.
Först i världen
LTU-forskaren Anders Eriksson var först i världen att i mitten av 1990-talet genomföra dokumenterade dopningsstudier direkt på personer som aktivt använde anabola steroider.
Forskningsresultaten ledde sedermera till att den globala antidopningsbyrån WADA (World Anti-Doping Agency) beslutade förlänga avstängningsmöjligheten för elitidrottare som dopat sig med anabola steroider från två till fyra år.
- Vi kommer att fortsätta vårt arbete med effekterna av anabola steroider, ett område där det gjorts väldigt få studier. Det kommer säkert att publiceras mer om de här nya försökspersonerna framöver, säger Eriksson, som doktorerade vid Umeå universitets medicinska fakultet år 2006.