Många mattar och hussar hävdar nog att deras skyddslingar - hundar, katter, undulater eller vad det nu är fråga om - visst kan prata. Men språkforskaren Mikael Parkvall, som arbetar på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet, påstår bestämt att bara människor har språk och kan prata.
- Det beror förvisso på vad vi menar med språk. Både djur och maskiner kan kommunicera, men det betyder inte att de kan prata.
Markattiska
Grön markatta är den djurart vars repertoar av läten/fonem har kartlagts mest noggrant. Forskare har funnit att den kanske har 15 läten och med hjälp av dessa kan aporna uttrycka sådant som: Se upp, det kommer en orm! respektive örn, gepard och så vidare. Kompisarna förstår och reagerar olika beroende på vilket rovdjur som befinner sig hotfullt nära.
Hos andra aparter har man belagt ända upp till 32-37 läten. Och exempelvis hos iller och bofink har djurforskare räknat till 25 olika läten.
Inga språk är primitiva
Hur många läten med kommunikativ funktion har då människan? Det varierar, men svenskan har cirka 30 fonem, språkljud, vilket är i stort sett lika med antalet bokstäver.
- Svenskan ligger runt världsgenomsnittet. Antalet belagda fonem i olika språk varierar mellan 10 och 141, berättar Mikael Parkvall.
Han varnar för slutsatsen att de människor i Amazonas vars språk bara innehåller 10 fonem skulle ha en begränsad uttrycksförmåga.
- Det finns inga vetenskapliga belägg för att vissa språk skulle vara mer primitiva - och det säger jag som lingvist, inte för att vara politiskt korrekt!
Artskillnad
Att djurens läten inte kan jämföras med människans språk inser man kanske när man hör att 15 olika läten har belagts hos den vanliga akvariefisken guppy. Det rör sig inte om en gradskillnad, utan om en artskillnad mellan djur och människa, betonar Parkvall.
Det finns flera viktiga skillnader mellan mänskligt språk och djurs läten:
n Djur saknar såvitt vi vet förmågan till rumslig och tidsmässig förflyttning i sin kommunikation, de kan bara "prata" om det som är här och nu.
n Djur kan troligen inte ljuga och de kan heller inte avstå från att säga vissa saker.
Magisk tröskel
Men den viktigaste skillnaden, den magiska tröskeln, är enligt Mikael Parkvall det som språkvetarna kallar dubbel artikulation eller flernivåsystem. Markattan har bara ett läte för varje budskap och allt som går att säga på markattiska har redan sagts av tidigare generationer. Människan kan snickra ihop något betydelsefullt, morfem, av i sig meningslösa enheter, fonem.
- Sedan kan vi gå vidare och kombinera morfem till ord, fras, sats, meningar och samtal. Vi människor utnyttjar bara en bråkdel av möjligheterna som finns i språket, systemet tillåter så fabulöst mycket mer. I den tjockaste svenska ordboken finns det kanske 100 000 ord. Om vi begränsar oss till 1-3-staviga ord, så skulle vi kunna få fram 125 biljarder ord i svenska språket.
Endast dansande bin har vad som skulle kunna betecknas som ett språk, men de kan bara prata om nektar och beskriva var denna finns just nu, berättade Mikael Parkvall.