Det bör kanske sägas att ovanstående scenario är påhittat, men i verkligheten är det givetvis inte ovanligt att människor drabbas av hjärtstopp. Normalt är också ambulanspersonal på plats i rimlig tid.
Vill hjälpa
Men Lars Andersson berättar att det i samband med bilolyckor hänt att räddningspersonal varit på plats före ambulanspersonalen. I det läget startas givetvis livsuppehållande åtgärder omedelbart.
- Tid är avgörande och vi kan inte vänta. Vi har dessutom så väl utrustning som kunskap och resurser. Det är fler än en gång som vi fått igång skadade i väntan på ambulans.
Tackat nej
Men där är det stopp. Vid sjukdomsfall i centrala Piteå är det blott och bart ambulans som tillkallas.
- Vi har erbjudit landstinget att vi kan vara en resurs och att vi är villiga att göra det gratis, men fått nej. Det känns inte bra.
Lars Andersson tycker att samhällets resurser ska nyttjas, om än han är noga med att påpeka att ambulanspersonalen är den medicinska resursen.
- Vi kan hålla i gång en person som drabbats av hjärtstopp i väntan på ambulans. Det kan många gånger handla om liv och död.
I glesbygden
I glesbygden, bland annat i Markbygden, har landstinget avtal med räddningsvärnet. De som rycker ut kan inleda det som kallas IVPA (i väntan på ambulans).
- De har gjort många bra och viktiga insatser.
Men i Piteå tätort är det alltså stopp.
- Vi finns ju här. Vi är en resurs. Jag kan inte fatta varför landstinget nobbar, säger Lars Andersson.
Fler överlever
I Stockholm är den här typen av samarbete verklighet sedan flera år. Projektet SALSA (saving life in the Stockholm area) har inneburit att mer än dubbelt så många personer som drabbats av hjärtstopp på offentlig plats faktiskt överlever.
Där går SOS-larmen ut till så väl ambulanssjukvården som räddningstjänsten. Dessutom är även Polisen och vissa taxibolag involverade.
- Vi är inte Stockholm, men kan vi bara rädda livet på en Pitebo så är det bra. Vi kan göra skillnad, säger Lars Andersson.