Hotell Ankarets missnöjda grannar har börjat agera gemensamt för att få till stånd en stängning av boendet, man kräver att verksamheten ska vara helt avvecklad till den 30 juni nästa år.
- Vi kan inte garantera att Ankaret ska stängas vid ett visst datum. Men vår ambition är att ersätta de fyra boendeplatser som vi hyr där med platser på annat håll. Vi inser att läget nära förskola och grundskola inte är det gynnsammaste, situationen är inte hållbar, säger
Tommy Caesar till PT dagen efter att man träffat dryga dussintalet oroliga och målinriktade grannar som alltså kräver att Ankaret stängs.
Socialnämnden har gett socialtjänsten i uppdrag att se över möjligheten att hitta alternativa bostäder åt de personer, i huvudsak aktiva missbrukare, som anvisas plats på Ankaret. Hotellet ska vara ett tillfälligt korttidsboende, men enligt uppgift stannar en del av de boende under betydligt längre tid än vad som är avsikten med denna typ av boende.
- Enligt grannarna har det också försiggått drogförsäljning vid Ankaret och det brister i tillsynen, säger Tommy Caesar.
I sitt svar på en debattartikel i PT som ett antal grannar undertecknat, höll socialchefen Mikael Lekfalk med om att "underhållet och standarden på fastigheten är låg, eller mycket låg".
"Underhåller visst"
Det senare avvisas bestämt av fastighetens ägare Christer Nyman, som senast 1997 tecknade avtal med socialnämnden om att upplåta fyra rum med maximalt åtta bäddar i husets övervåning.
- Jag underhåller fastigheten löpande, vi har just målat om ett rum och nu är det ett duschutrymme som ska göras om. Jag har fått byta ut samtliga rutor utvändigt och sätta in okrossbart plexiglas, säger Nyman och påpekar att han inte tjänar några pengar att tala om på verksamheten.
- Det går inte ens att lyfta en lön för de pengar som blir över.
Påverkar villapriserna
Nyman tillbakavisar också påståendet om bristfällig tillsyn. Han har en person boende i bottenvåningen som oftast, när han inte jobbar skift, är hemma och håller koll på vad som händer i huset.
Apropå alla störningar som grannar ska ha utsatts för genom åren tycker fastighetsägaren, som köpte huset 1980, att det varit anmärkningsvärt få incidenter under alla dessa år.
- Nog kan jag förstå om vissa grannar känner oro, men jag tror att det handlar mest om en oro för att huspriserna påverkas negativt och att alla inte vill bo i närheten av ett sånt här boende.
Gunnar Persson, en av de drivande i motståndet mot Ankaret, sticker inte under stol med att den ekonomiska aspekten finns med i bilden. Enligt en fastighetsmäklare han varit i kontakt med kan närheten till det kritiserade missbruksboendet påverka huspriserna nedåt 10-15 procent.
- Men det värsta är den otrygghet som jag i likhet med en stor del av grannarna upplever, säger Persson.
Grannarna har samlat klipp ur PT om alla incidenter och tragedier som inträffat under årens lopp på och i närheten av Ankaret.
- Om vi vetat vad vi vet i dag är det högst tveksamt om vi hade köpt huset år 1988, säger Persson.