Kyrkan har förvisso många viktiga roller och att ge de mest utsatta ekonomiska bidrag är bara en liten del av verksamheten. I fjol bidrog Piteå församling med
40 400 kronor fördelat på elva ansökningar. Dessvärre tycks behovet vara betydligt större. Att i det läget ta beslut om att avstå pengar från de fonder/stiftelser som Luleå stift förvaltar kan tyckas märkligt och flera anställda har reagerat.
Finns behov
- Diakonin är givetvis mer än penninghantering, men vi möter människor som hamnat i svåra situationer och då har det känts bra att i vissa fall kunna bistå med en utväg. Det är därför vi har reagerat mot kyrkopolitikernas beslut. Vi pratar inte i egen sak, utan för de svagaste i samhället, säger prästen Anna Yttergren.
Kyrkoherden Maria Berg har märkt att behoven har ökat de senaste åren, men de flesta får inte ekonomisk hjälp av kyrkan. Av den enkla anledningen att behoven inte överensstämmer med regelverket i de tre aktuella fonderna.
Bara matkuponger
- Det är gamla stiftelser från en annan tid med andra behov. En vänder sig till människor som inte får del av det som förr kallades fattigvården. Men vi kan stötta människor på andra sätt, exempelvis genom att hjälpa dem i kontakterna med olika myndigheter.
Men om ni inte tar del av fondpengarna, finns det andra pengar i församlingen för det här ändamålet?
- Nej, det gör det inte. Då ska det vara extraordinära händelser. Men i vissa lägen kan vi hjälpa människor som går hungriga med matkuponger, säger Maria Berg.
I efterhand
Maria Berg sitter med i det utskott som fattade beslutet att avstå pengar från fonderna. Huvudskälet är det krångliga ansökningssystemet där Piteå församling först i efterhand vet om fonderna täcker upp beviljade bidrag.
- I fjol hade vi 15 ansökningar, men bara elva godkändes. Nu kunde vi täcka upp en del av utlagda bidrag med kollektpengar.
Berg har pratat om beslutet med de anställda, men alla är inte nöjda med det.
- Vi ser ju att det finns ett behov och därför vill vi berätta för kyrkopolitikerna om det, men också om vad diakoniverksamheten omfattar, säger Anna Yttergren.
Tanken är att framföra åsikterna vid något av vårens kyrkorådsmöten.