Klättring, utförsåkning och vandring hörde till vanligheterna under Unnis uppväxt då hennes pappa jobbade uppe i fjällen med just detta, men det var först under hösten 2011 som hon började satsa seriöst på klättringen.
- Jag och pappa var i Frankrike och vandrade i Alperna förra sommaren. Bergen såg så lockande ut att jag bestämde mig för att jag skulle bli tillräckligt duktig på att klättra för att kunna nå de där bergstopparna, berättar Unni.
Tävlar inte
Det var ingen självklarhet att hon invigdes i klättringens värld. Faktum är att hennes pappa tidigt lovade sig själv att aldrig inspirera sina barn till att börja med extremsporter.
- Det gick inte så bra, konstaterar Unni.
Unni har själv inte tävlat i klättring, men berättar att det finns tre olika tävlingsgrenar. Den första är bouldering som innebär att man klättrar uppför en tre till fyra meter hög vägg med olika grepp och förflyttningar. I bouldering används inga rep, men den som faller landar på en tjock madrass som finns placerad nedanför väggen.
I den andra tävlingsgrenen, lead, ska klättraren ta sig uppför en hög led. Den som tar sig längst vinner. Speed är den tredje tävlingsgrenen, och innebär att två stycken klättrar uppför identiska väggar. Den som snabbast når väggens slut vinner.
För Unni är tävlingsmeriter inte det viktigaste. Hon ser i stället fram emot att börja klättra utomhus till sommaren. För att förbereda sig för utomhusklättringen tränar hon på inomhusväggen på Noliaområdet minst en gång varje vecka.
- Det känns viktigt att hålla igång med klättringen så att jag inte blir ringrostig. Jag har hört talas om människor som blivit helt paralyserade när de kommit en bit uppför bergväggen, och det känns inte jättelockande att sitta i den situationen om det går att undvika, berättar hon.
Få unga som klättrar
Klättring tillhör en av de sporter som är i det närmaste osynliga i Piteå. Det är synd, tycker Unni, som berättar att hon aldrig träffat någon klättrare i hennes egen ålder i Piteå, trots att hon klättrat aktivt i nio månader.
- Det är väldigt tråkigt att klättra själv. Man måste vara två för att kunna säkra varandra med repen och klättra högre upp, säger Unni som tycker att det är riktigt synd att inte fler har fått chansen att testa på sporten.
- I Luleå får vanliga skolklasser prova på klättring på idrottslektionerna. Det skulle säkert kunna hjälpa klättringen på traven lite grand, tror hon.
På frågan om vad som är bäst med sporten är svaret givet.
- Den hårda träningen, adrenalinkicken av att vara högt upp och att tänja på gränserna.