- Jag började spela instrument i fyran, berättar han. Först spelade jag av någon anledning klarinett, men sen tänkte jag "hur fan ska jag kunna spela alla de bra hårdrockslåtarna med en klarinett?". Så då bytte jag till gitarr i stället, då jag började femman.
Och gitarren stannade kvar. För det var ju trots allt hårdrocken som blev startskottet för Christoffers musikintresse. Uppväxten med vinylskivor och en musikintresserad far lärde honom mycket om band tillhörande hårdrockseliten och snart öppnades även dörrar till andra typer av rock. I dag är musikintresset bredare och country och blues säger han har influerat honom lika mycket som rocken.
- Jag lyssnar på det mesta. Då jag först började spela gitarr tog jag klassiska lektioner och det gjorde jag från femman fram till tidigare i år. Nu i nian har jag bytt ut den klassiska gitarren mot elgitarr. Fast jag har även lärt mig mycket om gitarrspelandet av farsan, och inte bara av lektionerna.
Det har hunnit bli en hel del konsertbesök under årens gång för gitarristen. Att smita backstage på en Sweet-konsert, fånga The Hives plektrum och hoppa över stängslet när Badhusparken gästades av Brolle är några få av många musikrelaterade minnen, men enligt honom själv var den allra roligaste spelningen när [dweeb] spelade på Storstrand för ett par år sedan.
- Det var första gången jag hörde sådan slags musik. De var grymma!
Även fast konsertbesöken var allra flest mellan sexan och sjuan så är det fortfarande något som är väldigt aktuellt, bara att det numer mest är större konserter och kompisars spelningar som gäller. Själv spelar han flitigt också, dels i Piteå men också några mil härifrån. Tack vare en farsa som är kökschef på Coasters blir det nämligen många spelningar i Skellefteå.
- Där får jag spela lite när jag vill. Ibland själv, ibland med någon annan som vill spela. Gin Lady hade en releasefest där och farsan köpte hem deras LP-skiva åt mig. Jag lyssnade på dem och de var helt fantastiska! Några veckor senare jammar jag med en snubbe på samma scen. Jag spelar cajon och han sjunger och spelar på min gitarr. Ett par dagar senare upptäcker jag, när jag ser på Gin Ladys skiva, att det var sångaren i bandet jag hade spelat med den där kvällen.
Christoffer skrattar och fortsätter:
- Jag har inget riktigt band egentligen. Jag spelar här och där, där jag behövs och när plikten kallar.
Att skruva och meka är ett annat stort intresse för femtonåringen, ett intresse som lätt kan kombineras ihop med musiken om man gör det på rätt sätt. När man inte vet vad man ska spela för instrument vid ett uppträdande så finns det alltid lösningar på det. Som att bygga en egen lapsteel till exempel.
- Det var när jag skulle spela med Glommers. Vi skulle spela Filip Lundgrens låt "Septembernatt" men jag visste inte vad jag skulle spela för instrument. Jag kom på att jag hade en avbruten gitarr och tänkte "ja, jag bygger en lapsteel!". Så jag sågade av en planka och satte dit mickar, stämskruvar, stallet och allt det där ... sedan pluggade jag bara in den och lärde mig spela något coolt till låten.
Trots att man inte får röra på sig när man spelar på den eftersom den då böjs och ger ifrån sig oönskade ljud, så används lapsteelen då och då, bland annat när han gästspelade med Filip Lundgren och Barnen på Krokodil för inte allt så längesedan. Christoffers idé om att bli kallad "Mannen där borta i hörnet" var inte något som de andra tyckte var lika roligt som han själv.
- Jag ville bli tilltalad som det, så när de skulle spela kunde de säga "nu ska vi spela en låt med Mannen där borta i hörnet"!
Han skrattar igen. När UNG frågar honom om framtiden behöver han inte fundera länge på svaret.
- Musiken är mer ett fritidsintresse. Jag har tänkt läsa teknik på Balderskolan i Skellefteå. Antingen läser jag ett extra år och blir gymnasieingenjör eller så läser jag på högskola och blir en "riktig" ingenjör. Jag gillar som sagt att skruva. Fast arkitekt låter också lockande.