LTU forskar kring grönt bränsle

Luleå tekniska universitet storsatsar på forskning kring gröna bränslen vid Chemrecs anläggning i Piteå. Energimyndigheten har beviljat tio miljoner kronor i ett första steg, och budgeterat ytterligare 50 miljoner kronor för att den pilotanläggning som utvecklat bränslet BioDME ska kunna leva vidare.

LTU professorn Rikard Gebart och Fredrik Granberg, Chemrec, kommer att lämna in nya forskningsansökningar för en kvarts miljard nästa år där de bland annat vill forska kring utveckling av BioDME byggt på skogsavfall.

LTU professorn Rikard Gebart och Fredrik Granberg, Chemrec, kommer att lämna in nya forskningsansökningar för en kvarts miljard nästa år där de bland annat vill forska kring utveckling av BioDME byggt på skogsavfall.

Foto: Sofia Wellborg

PITEÅ 2012-12-28 06:00

Rikard Gebart, professsor vid LTU och Fredrik Granberg, projektledare vid Chemrec, uppger att under hösten var det nära att BioDME-anläggningen nära Smurfit Kappa skulle monteras ned och bli skrot.

- Men efter en aktiv insats från Tore Persson (tidigare chef vid Smurfit) och Robert Bergman vid IS Piteå kan den leva vidare i och med att LTU tagit över anläggningen, säger Rikard Gebart, som uppger att de 17 anställda vid Chemrec är nu anställda av LTU.

- Nu går vi in i en ny era där vi vill forska hur exempelvis rester från skogshyggen, pyrolysolja och biprodukter från skogsindustrin kan användas för att framställa miljövänligt bränsle.

Forskat klart
Rikard Gebart säger att forskningsprogrammet kring att framställa BioDME från svartlut är klart, där försöken med tio Volvolastbilar i Sverige visat att bränslet fungerar.

- Chemrec anser att det inte går att motivera företagsekonomiskt att investera mer pengar i pilotanläggningen. De arbetar nu med att sälja den teknik som används. Nu vidgar vi perspektiven genom att gå in på nya områden som bland annat handlar hur man kan framställa BioDME genom att uppgradera hyggesrester, säger Rikard Gebart.

Han och Fredrik Granberg pekar också på möjligheten att tillverka metanol och en slags syntesbensin.

- Under ett halvår framåt har vi beviljats 25 miljoner kronor av Energmyndigheten där 15 miljoner kronor ska gå till forskningsprojekten och 10 miljoner till drift av anläggningen, säger Rikard Gebart, som uppger att Volvo, danska Haldor Topsoe, samt flera andra företag är med som finansiärer.

Samtidigt som forskarna går vidare i Piteå arbetar Volvo med att vidareutveckla de motorer som går på BioDMEn från Piteå.

- Det kommer att krävas i framtiden, eftersom både EU och USA har en plan för stegvis skärpta miljökrav på alla dieselmotorer, säger LTU-professorn.

Organiskt avfall
Forskarna vid LTU och Chemrec uppger också att i de studier som kommer ingår idén att ta fram bränsle byggt på organiskt avfall, som till exempel slakteriprodukter.

Under 2013 kommer LTU forskarna att lämna in ansökningar motsvarande en kvarts miljard kronor, och satsningarna gör också att pilotanläggningen i Piteå behöver byggas ut.

- Vi planerar investera cirka 100 miljoner kronor för att anpassa anläggningen till de nya forskningsprojekten, säger Fredrik Granberg, som uppger att för att finanisera det har forskarna sökt bidrag hos Energimyndigheten, Wallenbergsstiftelsen, Volvo, och Haldor-Topsoe.

FAKTA BioDME

BioDME är en förkortning för dimetyleter framställt av förnyelsebar råvara.

BioDME är en förvätskad gas med fysiska egenskaper liknande gasol.

Med avverkningsrester från skogsbruket som råvara minskas de fossila utsläppen av koldioxid med 95 procent jämfört med konventionell diesel.

BioDME är ett bränsle med goda motoregenskaper som ger mycket låga partikelutsläpp.

Volvo har tagit fram tio lastbilar som testkörts på BioDME under kommersiella förhållanden med en genomsnittlig körsträcka av tio tusen mil.

Det finns tankställen i Göteborg, Stockholm, Piteå och Jönköping.

Deltagare i BioDME-projektet har utöver Chemrec och Haldor Topso, varit Volvo, Preem, Total, Delphi och ETC (Energitekniskt Centrum i Piteå).

Projektet har finaniserats av konsortiet med betydande stöd från Energimyndigheten och EU:s 7:e ramprogram med en totalkostnad på cirka 300 miljoner kronor.

Källa: Energinytt.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om