Levertransplantation blev Oves räddning

Ove Rehnbergs mamma och tre av hennes syskon dog av Skelleftesjukan. Själv drabbades Ove av sjukdomen 1991 och fyra år senare fick han en ny lever. Transplantationen räddade hans liv, men Skelleftesjukan gav honom men för livet.

Ove Rehnberg har fått men för livet av Skelleftesjukan. Hans ben är delvis förlamade, men Ove är levnadsglad och motionerar gärna - stavarna hjälper honom att hålla balansen.

Ove Rehnberg har fått men för livet av Skelleftesjukan. Hans ben är delvis förlamade, men Ove är levnadsglad och motionerar gärna - stavarna hjälper honom att hålla balansen.

Foto: Gunnar Westergren

PITEÅ 2010-04-23 06:00
Ove Rehnberg, 67 år, bjuder PT på kaffe och gott fika hemma i villan på Djupviken. Han är pensionär och vid första anblicken en helt frisk sådan. Men för 20 år sedan genomgick han ett helvete, Skelleftesjukan, som kunde ha kostat honom livet.
- Det började från en dag till en annan med värk i båda fotbladen. Inom några månader tappade jag all köld- och värmekänsla i underbenen. På den tiden var filosofin att leva så länge som möjligt och sedan byta lever, men i dag vet man bättre och transplanterar så fort Skelleftesjukan konstaterats, berättar Ove.
Tioårig kamp
När Skelleftesjukan började gnaga på Oves kropp visste han vad som väntade. Han hade på nära håll följt sin mammas tioåriga kamp mot sjukdomen innan den tog hennes liv. Oves morfar och tre av mammans syskon dog också av Skelleftesjukan.
- Åtta personer i kärnfamiljen har drabbats. Jag visste att risken fanns att jag också skulle få Skelleftesjukan och det var ingen rolig vetskap, säger Ove Rehnberg.
Skelleftesjukan är en ärftlig sjukdom som förstör nerver och inre organ. Utan behandling är den dödlig inom 10 - 15 år och det enda säkra sättet att stoppa sjukdomens utbredning är levertransplantation.
- Men det som är förstört är förstört - skadorna man fått innan försvinner inte. Jag fick en ny lever 1995 efter att ha levt med Skelleftesjukan i fyra år och nu har jag ingen köld- eller värmekänsla i kroppen förutom under hakan, jag går rätt så dåligt och magen fallerar ordentligt ibland, berättar Ove.
Oves ben är delvis förlamade och detta är orsaken till hans stappliga gång. Avsaknaden av värmekänsla har gjort att han bränt sig ett antal gånger och nu äter han två mediciner för att inte kroppen ska stöta bort den nya levern.
- Den kommer från en ung kvinna och jag är oerhört tacksam. Jag lever ett bra liv och har fått minst tio år extra, utan transplantation hade jag varit död i dag, säger Ove Rehnberg.
Han är levnadsglad och har återupptagit sina stora intressen - jakt och friluftsliv. Tack vare sin fyrhjuling tar han sig lätt fram i skogen.
Ove Rehnberg är också ordförande i FAMY Norrbotten - en intresseförening för Skelleftesjuka som sprider information och samlar in pengar till forskning om sjukdomen och framtagandet av bromsmediciner.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om