Lärarna kämpar för sin förtroendetid

"Vi tror att stämpelklockor ligger i linje med SKL:s intentioner, även om våra kommuner inte har tänkt så. Sveriges kommuner och landsting har tydligt uttryckt att de tycker att lärarna undervisar för lite", säger Ulrik Bylander, ordförande i Lärarförbundet i Arvidsjaur.

"Vi tror att stämpelklockor ligger i linje med SKL:s intentioner, även om våra kommuner inte har tänkt så. Sveriges kommuner och landsting har tydligt uttryckt att de tycker att lärarna undervisar för lite", säger Ulrik Bylander, ordförande i Lärarförbundet i Arvidsjaur.

Foto: Robert Lundberg

PITEÅ 2009-12-15 06:00
- Från att ha varit en målstyrd organisation med eleven i centrum går skolan så sakteliga till att bli en arbetstidsstyrd organisation med arbetsgivaren i fokus, sammanfattar Bylander sin syn på vad som håller på att hända med den svenska skolan.
Vem vinner och vem förlorar på omorganisationen? frågar Ulrik Bylander, till vardags lärare på högstadieskolan Fridhemsskolan i Arvidsjaur. Han svarar själv, att resultatet blir sämre kvalitet för eleverna och mindre fokus på att eleverna ska nå målen, det vill säga att gå vidare till gymnasiet med minst godkända betyg.
När vi träffar Bylander på Studio Acusticum i Piteå, där han övar inför en julkonsert, är han snabb med att påpeka att även lärare givetvis ska redovisa när de kommer och går.
Falluckor
- Så långt förstår vi arbetsgivaren. Det är klart att man ska redovisa sin arbetstid, även om man kan se det som en form av misstroende att vi ska stämpla in och ut. Sedan flextid infördes i höstas på arbetsgivarens initiativ har vi dock upptäckt några falluckor.
Ett av resultaten är att lärarna blivit mycket mer medvetna om sin arbetstid, något som arbetsgivaren kanske inte hade tänkt på, menar Ulrik Bylander. Tidigare har man arbetat mer enligt devisen frihet under ansvar.
- En nackdel ur lärarnas synvinkel är att förtroendetiden ofta ifrågasätts i flexen av rektor: "måste ni göra just det" och så vidare. Arbetsgivaren har faktiskt ingenting med förtroendetiden att göra, säger Bylander.
Flexberg
- Ett annat problem är att väldigt många bygger upp flexberg och man får inte ha hur många timmar som helst. Låt säga att en skola har 40 lärare och alla har runt 20 timmar i flexen, när ska de timmarna tas ut, vi får ju inte ta ut dem i pengar?! Här kommer rektorerna att få uppenbara problem.
På flextidens minuskonto nämner Ulrik Bylander även svårigheter framför allt på gymnasiet med att få tid till konferenser eller möten med elever samt det faktum att det tar tid för läraren att administrera sin egen tid, viktig tid som borde komma eleverna till del.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om