På torsdagen presenterade Statistiska centralbyrån, SCB sin lista över Sveriges tätorter.
När det gäller Norrbotten framgår att Luleå behåller sin placering (22) och fortfarande är största tätorten i länet.
Klen ökning
Residensstaden har sedan 2005 ökat sin population med 1 140 personer. Totalt bor 46 607 personer i Luleå tätort.
På listningen av stora tätorter återfinns också Piteå. Befolkningen har ökat, men bara med 263 personer. Totalt bor i Piteå tätort 22 613 personer.
Arjeplog har ökat sin befolkning med 30 personer och rymmer i tätorten 1 977 personer. Detta kan jämföras med grannkommunen Arvidsjaur vars tätort minskat med nio personer och uppgår till 4 635 personer.
Älvsbyns tätort har också minskat den senaste femårsperioden. Vid årsskiftet bodde 4 967 i tätorten, en minskning med 75 personer jämfört med 2005.
Spegelvänd befolkning
Bland de tätorter som minskat minst i Sverige återfinns Malmberget på en näst sista plats med en minskning med 7,6 procent.
Mellan 2005 och 2010 ökade befolkningen i tätorterna i Sverige som helhet med 383 000 personer samtidigt som den minskade med 15 000 utanför dem. Enligt SCB:s siffror bor nu 85 procent av Sveriges befolkning i tätorter, som utgör 1,3 procent av landets yta.
Utvecklingen har sett ungefär likadan ut i decennier, och innebär att Sveriges befolkningsförhållande har spegelvänts på 150 år. År 1860 bodde 86 procent på landet och 14 procent i tätorter.
Det sker en tydlig inflyttning till större städer från mindre orter, men de som bor "på landet" har i flera årtionden varit ungefär lika många till antalet. Wolfgang Pichler är analytiker på myndigheten Tillväxtanalys. Han ser ingen anledning till att dödförklara landsbygden.
- Den behöver inte så mycket folk längre. Jordbruket förlorar sin betydelse, det hände för 50 år sedan, och sedan dess har det varit stabilt utan dramatiska förändringar. Det är snarare förvånansvärt att nedgången inte fortsatt, säger han.
"Ond cirkel"
Det är ofta unga och äldre som lämnar landet för tätorter. De unga för att studera, de äldre för att få närmare till den hjälp de behöver. Flyttar ut gör många föräldrar som återvänder till trygga uppväxtmiljöer för barnens skull. Att folket fortsätter att tränga ihop sig i tätorter gör att både offentliga och kommersiella tjänster blir lidande på landsbygden.
- Det är klart att det gör det svårare att hålla uppe servicen där. Det blir en ond cirkel, när man tappar befolkning så försvinner en del av servicen vilket gör det svårare för resten att bo kvar, säger Bengt Westman, sektionschef på Sveriges Kommuner och Landsting.