"Kyrkstäder behöver inget särskilt lagskydd"

De norrländska kyrkstäderna behöver inte något särskilt lagskydd. Och det är inte heller nödvändigt att ha bestämmelser om förprövning av vem som ska få köpa en kyrkstuga. Det slår kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (M) fast i en skrivelse från regeringen till riksdagen.

Kyrkstäder är ett viktigt kulturarvoch det är angeläget att de skyddas - men något särskilt lagskydd behövs inte, anser kulturministerLena Adelsohn Liljeroth (M). (Arkivbild)

Kyrkstäder är ett viktigt kulturarvoch det är angeläget att de skyddas - men något särskilt lagskydd behövs inte, anser kulturministerLena Adelsohn Liljeroth (M). (Arkivbild)

Foto: FREDRIK SANDBERG / SCANPIX

PITEÅ 2010-01-12 06:00
De norrländska kyrkstäderna - av vilka två av de bäst bevarade finns i Gammelstad och i Öjebyn - utgör en värdefull del av vårt kulturarv, och det är därför angeläget att de skyddas och bevaras för framtiden, konstaterar kulturministern.
16 kyrkstäder i landet
Adelsohn Liljeroth anser det dock inte nödvändigt att införa ett särskilt skydd för kyrkstäderna i kulturminneslagen, så som Kulturbebyggelseutredningen föreslog i sitt delbetänkande om de norrländska kyrkstäderna från 2003. De möjligheter som redan finns för länsstyrelser och kommuner att skydda värdefulla byggnader är fullt tillräckliga, menar kulturministern.
För att skapa ytterligare förutsättningar för att värna kyrkstadstraditionen - samt för en varaktig förvaltning av kyrkstäderna - vill regeringen ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att genomföra en särskild satsning på information och kunskap om Sveriges 16 kyrkstäder. Satsningen bör enligt skrivelsen pågå under en tvåårsperiod.
Kulturbebyggelseutredningen föreslog att man skulle införa en särskild skyddsreglering för användning av kyrkstadsbebyggelsen i enlighet med kyrkstadstraditionen. Dessutom borde bestämmelser om förvärvsprövning vid överlåtelse av kyrkstugor införas, ansåg utredaren.
Men regeringen vill inte veta av några bestämmelser om förvärvsprövning: "en sådan reglering skulle innebära en inskränkning av äganderätten".
Kungliga skrivelser
Härom året fick två systrar i Kiruna avslag från länsstyrelsen i Norrbotten på sin begäran om att förvärva del i en kyrkstuga i Öjebyn, motiveringen var att de bodde för långt bort från Öjebyns kyrkstad. Enligt 1817 års och 1849 års kungliga skrivelser, som reglerar förvärv av kyrkstugor, bör innehavare av kyrkstuga nämligen vara bosatt inom församlingen, men utanför kyrkstaden. Sökandena, vars morföräldrar kom från Piteå, överklagade avslaget till regeringen, kulturdepartementet.
- Jag vill minnas att regeringen ändrade vårt beslut, enligt kulturministern fanns det sammantaget ändå skäl att låta systrarna få förvärva kyrkstugerummet. Det torde leda till att vi får ändra vår praxis, säger Hans Landberg, jurist på länsstyrelsens rätts- och veterinärenhet.
Beträffande gällande regler för förvärv av kyrkstugor, de två kungliga skrivelserna från 1800-talet som regeringen nu vill upphäva, säger Hans Landberg försiktigtvis:
- De kanske delvis har spelat ut sin roll. När det gäller nyttjanderätten till kyrkstugan borde det vara möjligt att reglera det här avtalsmässigt mellan markägaren, det vill säga kyrkan, och kyrkstugeinnehavaren.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om