Kris för grisbönderna

Svensk grisnäring befinner sig i en akut krissituation. Lönsamheten är den lägsta sedan LRF Konsult började mäta för 17 år sedan. Höga djurskyddskostnader i Sverige gör grisbönderna chanslösa i konkurrensen på världsmarknaden. Billigt tyskt fläsk gör inte saken bättre.

Gunnar och Suzanne Olofsson, Hötjärns svingård i Lillpite, har 120 suggor i integrerad produktion. De är stolta över att kunna erbjuda djuren bra villkor, men vill ha betalt för sina extra kostnader. (Arkivbild)

Gunnar och Suzanne Olofsson, Hötjärns svingård i Lillpite, har 120 suggor i integrerad produktion. De är stolta över att kunna erbjuda djuren bra villkor, men vill ha betalt för sina extra kostnader. (Arkivbild)

Foto: Jens Ökvist

PITEÅ 2011-02-10 06:00

- Fortsätter det så här är det snart slut på svensk skinka, fläskkotlett och fläskfilé på de svenska middagsborden. Det är både tragiskt och motsägelsefullt då intresset för var och hur livsmedel produceras bara ökar, säger Lars-Göran Svensson, marknadsansvarig på lantbruk LRF Konsult.

Landets grisbönder får se sin lönsamhet försämras ytterligare när foderkostnaderna stiger till följd av det rådande höga spannmålspriset. Och den tyska dioxinskandalen har inte gjort saken bättre.

Dåligt nu
- Ja, det är dåligt nu, bekräftar Gunnar Olofsson, som tillsammans med sin fru Suzanne driver en av Norrbottens större grisgårdar strax norr om Lillpite.

- Successivt har lönsamheten försämrats, för de här mervärdena i svensk grisproduktion som vi trodde att vi skulle kunna ta betalt för, dem får vi inget betalt för. Det har tagits fram siffror som visar att kostnaderna för det svenska djurskyddet uppgår till 2-3 kronor extra per kilo jämfört med om man bara följer EU:s lagstiftning.

Det handlar bland annat om att man i Sverige bygger större boxar och använder strömedel, förklarar Gunnar Olofsson.

Kräver lika konkurrens
- Men vi har ju valt den vägen och vi klipper inte heller svansarna på grisarna, som man gör i andra länder för att komma undan problemet med svansbitning. Vi är glada över att producera grisar som mår bra, men vi måste få betalt för våra merkostnader, vi begär bara att få konkurrera på lika villkor.

Extra lök på laxen har lagts i och med den tyska dioxinskandalen och skyhöga spannmålspriser. Efter avslöjandet av dioxid i tyskt djurfoder stoppade Kina och Ryssland importen av tyskt griskött.

Billig tysk råvara
- Men vi svenskar tar emot tyskarnas överskott med öppna armar. Det köps bland annat upp av svenska charkföretag, som inte behöver uppge att råvaran är tysk.

"Oerhört konstigt"
Gunnar Olofsson är upprörd över bristen på ursprungsmärkning av griskött - landsbygdsminister Eskil Erlandsson säger till tidningen Land Lantbruk att någon ursprungsmärkning för charkprodukter inte är aktuell - liksom över reglerna för kommunernas och landstingens upphandling.

- Jag tycker det är oerhört konstigt att en kommun inte ska kunna ställa krav på att köttet de köper in ska vara uppfött enligt enlig svensk djurskyddslag, säger Olofsson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om