Det sägs att vårt hår återspeglar inte bara hur vi mår rent kroppsligt utan även vårt sinnestillstånd.
Håret kan framhäva våra goda sidor och är ofta en stor del av personligheten.
Inte så konstigt att vi gärna vill att vårt hår beskrivs med ord som friskt, spänstigt, glansigt, tjockt, blankt och mjukt.
Men verkligheten är ofta platt, tunt, livlöst, svårskött och flygig.
Att vilja göra det bästa av sin kalufs är något som är och har varit gemensamt oss människor emellan i alla tider, även om idealen och förutsättningarna har varit olika.
Mögligt bröd
Löshår använde man exempelvis redan året 69 e kr, då stora flätor som en krona på huvudet behövde fyllas ut med löshår eller peruk. På 1770-talet kunde perukerna, som smyckades med pärlor, fjädrar och blommor, vara så höga som en meter. Det talas också om att man fyllde ut frisyrer med gammalt bröd som möglade därunder. Dagens motsvarighet kan sägas vara de populära hårmunkarna - de nutida dock i mer hygieniskt och hållbart material.
Puder - nu känt som mattpuder, till exempel Dust it - för att skapa stadga och en illusion av renhet har länge använts.
Likaså hundurin som blekmedel. Och allvetaren Plinius tillredde en kur på vin, vinäger, saffran, peppar och råttspillning mot skallighet.
I dag finns sprayer, krämer och mousser för det mesta. Och löshårsindustrin har flyttat ut på nätet och stick hair, nail hair och tejphår har nått många nya kunder.
Ingen helt nöjd
Hur långt är vi beredda att gå för att bli nöjda med vårt hår? Vad gör gemene man (eller kvinna) för att känna sig fin? Och vad är det vanligaste vi är missnöjda med när det gäller vårt hår?
- Egentligen genomsyrar väl de tankarna det mesta, vi är sällan riktigt nöjda. Går vi på restaurang ser grannens mat godare ut. Men som frisör kan jag känna att vi ofta har en konstig uppfattning om oss själva. Jag vet ingen jag klipper som är helt nöjd med sitt hår, säger Linda Karlsson.
Hon har varit färdig frisör sedan 1999 och arbetat både som anställd och hyrt stol.
För en tid sedan ville hon gå vidare och för en månad sedan öppnade hon den egna salongen Sundsgatan 31, där det tidigare legat en herrsalong.
- Det finns många "knep" som vi har för oss. Jag vet de som har tejpat luggen för att få den platt och de som sovit med mössa för att håret inte ska locka sig. En person rakade bort sin virvel i luggen för att resten av håret skulle ligga bättre. Sedan är det många som vill dölja saker med håret. Det kan vara stora öron, dubbelhaka eller övervikt. Många tvekar att klippa sig kort eftersom de tycker att ett stort hår balanserar en mullig kropp, säger Linda.
Beroende
En önskan om förbättring genom blekning, färgning och extra volym.
Önskemålen är som sagt ungefär desamma genom tiderna, även om förutsättningarna ändrats.
- Teknikerna har förfinats och produkterna blir mildare och sliter mindre på håret, säger Linda. Löshår med clips är bra, man bara knäpper fast dem när man vill ha extra längd eller volym och de sliter inte så mycket på håret, för det är lätt att bli beroende.
Men inte nog med det.
Vi jobbar dessutom ofta mot vår egen natur.
Den vildlockiga som stått länge med plattången inför festen förbannar regnskuren som får allt att krulla ihop sig igen.
En tunnhårig, spikrak får säga hejdå till sina konstgjorda lockar i samma väderlek.
En har aldrig visat sina självlockar utanför familjen, en annan drar i hårtopparna under frukosten för att de inte ska locka sig.
- Där har faktiskt platttången varit en gudagåva, den både kan platta och göra lockar. Framför allt har den inneburit stor skillnad för de med lockar som vill ha rakt hår, tidigare var hårfön det enda alternativet. Men man ska inte gå till överdrift, tängerna sliter mycket på håret och det är viktigt att använda skyddsspray till håret.
Virvlar
Den med tunt hår sätter i löshår. Den med tjockt suckar över urtunning var fjärde vecka för att inte se ut som en svamp. Men varför kämpar vi mot naturlagarna?
Och är det någon idé?
- Det bästa sättet är att be om hjälp både när det gäller form, färg och hur man kan styla håret. Det bästa är att jobba utifrån sina förutsättningar. Modet just nu är väldigt tacksamt, det är naturliga frisyrer och ganska milda färger. Det skandinaviska håret är ofta råttfärgat, men en toning eller färg piggar upp och ger glans. För tio år sedan slingade vi encentimetersutväxter, nu färgar vi dit dem istället, säger Linda.
Själv har hon testat en del misslyckade saker.
- Jo jag har gjort klassiska misstag, sådant man vet är fel redan innan man gör det, som att permanenta ett blekt hår med svintoresultat - eller att klippa luggen för kort.
Generellt finns det två saker vi är allra mest missnöjda med när det gäller vårt hår.
- Att det är för tunt och att vi var en eller flera virvlar som gör håret platt bak, men alla har någon virvel. Istället för att irritera oss får vi försöka jobba efter de förutsättningar vi har, säger Linda.