Kommuner redo medfinansiera Norrbotniabanan
Det finns nya finansieringslösningar för Norrbotniabanans vidare sträckning. Nu hänger det på regeringens vilja, annars kan sista tåget mycket väl ha gått för järnvägsprojektet.
Det har Peter Roslund, ordförande i Norrbotniabanegruppen och ledamot i Norrbotniabanan AB vid ett flertal tillfällen deklarerat.
Budskapet var lika tydligt vid den presskonferens som bolaget kallade till i Skellefteå på onsdagen.
- Det är grundförutsättningen för hela projektet, säger han.
Två utredningar kvar
Fyra av sex järnvägsutredningar är färdigställda. På onsdagen blev det klart att även de två sista, som omfattar sträckningarna mellan Umeå och Robertsfors samt delen Öjebyn-Gäddvik, har klart med finansieringen.
Piteå och Skellefteå kommuner går in med fem miljoner kronor tillsammans medan Banverket skjuter till de återstående 25 miljoner kronor som utredningen kostar.
Detta är emellertid endast en liten del jämfört med de kostnader som de två kommunerna tillsammans med Norrbottens och Västerbottens läns landsting är beredda satsa för att kunna genomföra järnvägsplanen för sträckan mellan Piteå och Skellefteå.
Beredda förskottera
- Tillsammans är vi beredda att både förskottera och medfinansiera planen som beräknas kosta 230 miljoner kronor, säger Peter Roslund.
Upplägget här är ungefär samma som för den nämnda järnvägsutredningen.
Kommunerna och landstingen förskotterar 20 procent eller motsvarande 46 miljoner kronor. Fördelningen sker per capita, vilket innebär att Piteå kommun är beredd att satsa knappt tio miljoner kronor, Skellefteå kommun en något större del.
- Sen täcker de två landstingen upp resten, säger Peter Roslund.
För statens del blir då kostnaden betydligt lägre, 184 miljoner kronor.
- Men dom pengarna finns inte och där kommer landstingen in i bilden på nytt och lånar ut pengarna till staten.
Tydlig signal
Presskonferensen i Skellefteå ger en tydlig signal om hur angelägna norrlänen är att Norrbotniabanan byggs fullt ut.
- Det har hela tiden varit det infrastrukturellt viktigaste projektet på många många år, säger Roslund.
Han konstaterar samtidigt att de finansieringsförslag som presenterades på onsdagen hänger på en tråd.
- Jo,men då måste Norrbotniabanan på något sätt omnämnas i den infrastrukturproposition som kommer här i vår. Inga tidsperspektiv, bara att det finns en vilja från regeringens sida att fullfölja projektet.
- Annars faller allt platt till marken, säger Peter Roslund.
Han konstaterar att det även finns nya finansieringslösningar när det gäller själva affärsplanen, hur bygget ska finansieras.
Kan stå klar 2020
- Det kanske mest innovativa är att Norrbotniabanan AB lånar upp pengar externt och bygger själv. Då kan Norrbotniabanan stå klar 2020 och först då får staten börja betala projektet, säger Roslund.
Då landar statens amorteringar på 1,4 miljarder kronor per år fram till år 2050 då sista betalningen görs. Därefter övergår Norrbotniabanan i statens ägo.
Så jobbar vi med nyheter