Jordbruksverket uttrycker sig försiktigt då man konstaterar att "den delvis strängare djurskyddslagstiftningen" i Sverige jämfört med konkurrentländerna innebär bland annat krav på större yta per gris, något som medför högre kostnader för byggnader i vårt land.
Jordbruksverket kommer i sin analys fram till att det finns en merkostnad i Sverige till följd av dyrare byggnader som uppgår till cirka 1,40 kronor per kilo griskött. Högre kostnader för byggnader ger en merkostnad på cirka 0,75 kronor per kilo griskött jämfört med Danmark. Till detta kommer extra räntekostnader för de större investeringarna som uppgår till högst 0,65 kronor per kilo. Alltså totalt 1 krona och 40 öre.
Andra faktorer
- Men en del av denna skillnad kan bero på andra faktorer än olika starka djurskyddskrav, menar Harald Svensson, chefsekonom vid Jordbruksverket, och hävdar att högre bruttointäkter per årsverke i Danmark tyder på detta.
Harald Svensson påpekar att priset till svenska jordbrukare på griskött uppgick till drygt 13 kronor kilot under 2008 och 2009, men till knappt 12 kronor per kilo under 2010.
Under början av innevarande år har priset i Sverige fallit ytterligare till följd av problemen med dioxid i foder i Tyskland. Detta har medfört en ytterligare sänkning av lönsamheten. Jordbruksverkets analys har dock enbart utgått från kostnadsskillnader som beror på olika djurskyddskrav och inte tagit hänsyn till följderna av den tyska dioxidskandalen.
Branschstrukturen
- Det är troligt att andra faktorer än djurskyddskraven är viktiga för att förklara den låga lönsamheten inom grisproduktionen, anser Jordbruksverkets chefsekonom.
Exempel på sådant som ska analyseras vidare är strukturen i branschen och företagarfrågor. Jordbruksverket kommer att fortsätta analysera kostnaderna för djurskyddsregelverket "och även vilka ekonomiska fördelar som dessa regler kan ge".
"I den takt som ambitionerna inom djurskyddet ökar i konkurrentländerna kommer skillnaderna mot Sverige att minska. De svenska producenterna kan då få en fördel av att redan ha gjort nödvändiga anpassningar", heter det i ett pressmeddelande från Jordbruksverket.
LRF tvekar däremot inte att peka ut den jämförelsevis stränga svenska djurskyddslagstiftningen som en starkt bidragande orsak till svenska grisbönders bristande lönsamhet.
Sossarnas fel
- Den svenska grisproduktionen har minskat med 25 procent sedan EU-inträdet och minskningen fortsätter i snabbt takt. Det beror inte på att svenska folket äter mindre griskött, utan på att vi i dag inte kan konkurrera med billigt importkött från länder med andra djurskyddsregler, säger LRF:s förbundsordförande Lars-Göran Pettersson.
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) skriver i ett debattinlägg i Land Lantbruk att han ska fortsätta att jobba för att förbättra konkurrensvillkoren för svenska bönder, men: "Tyvärr finns det ingen ’quick fix’ som kan rätta till 70 år av sossestyre som har satt svensk primärproduktion i den situation den i dag sitter i."