Djurplågeri symtom på känslostörning
Det är ganska vanligt att de som senare i livet blir brottslingar har ägnat sig åt djurplågeri i unga år. Djurplågeri är ett tydligt symtom på psykopati och ett uttryck för en empatirubbning, det vill säga en oförmåga till inlevelse i andra varelsers känslor. Det säger chefsöverläkare Per-Axel Karlsson, verksamhetschef för Länsgemensam rättspsykiatri i Öjebyn.
"Man ska se allvarligt på djurplågeri, det kan betraktas som ett tidigt tecken på en empatirubbning", säger psykiatriöverläkare Per-Axel Karlsson. "Det är rätt vanligt med djurplågeri bland dem som senare blir brottslingar, där finns ett tydligt samband", förklarar han.
Foto: Erik Westergren
Det är för övrigt inte första gången som en igelkott plågas ihjäl just i Öjebyn. För några år sedan dödade några pojkar en igelkott och placerade den i brevlåda hos en kvinna som man hade ett ont öga till.
Anmäldes
- Jag hade en personal, en kvinnlig anställd, som blev vittne till hur några pojkar höll på och pinade en igelkott. Hon blev så väldigt uppretad och arg på de här ungdomarna att hon sa till dem: "om ni inte slutar med sånt här så kanske ni hamnar på rättspsyk till sist". När barnens föräldrar fick veta det polisanmälde de henne. I stället borde de kanske ha varit tacksamma att någon vuxen reagerade, säger psykiatriöverläkaren Per-Axel Karlsson.
Han skräder inte orden när PT ber honom kommentera måndagskvällens dödsmisshandel av en igelkott i Öjebyn. Djurplågeri är inget som föräldrar eller andra bör ta lätt på och vifta bort som pojkstreck eller liknande, det är mycket allvarliga saker och ett tecken på att barnet inte mår bra.
Empatistörning
- Det är mycket väl belagt att de som plågar djur saknar känsla för hur andra har det och vilka konsekvenser ens handlingar får för andra. Det är ett tydligt symtom på psykopati och en empatistörning.
Några faktorer som är "poänggivande" när man utreder patienter inom psykiatrin är om personen har bråkat i skolan, kanske slagit kamrater och lärare, har stulit saker som ung samt om han eller hon har plågat djur. Ju fler sådana saker som adderas, desto tydligare blir bilden av personen som känslomässigt störd, någon som har "förmåga" att begå brott som medför stora konsekvenser för andra utan att det bekommer dem.
Lustkänsla
Typiskt för den aktuella typen av djurplågeri är att man ger sig på djur som inte kan försvara sig.
- Man tycker det är roligt, det framkallar en lustkänsla och en känsla av överlägsenhet. Man avgör om en annan varelse ska få leva, säger Per-Axel Karlsson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!