Den här artikeln börjar med en notis den 23 januari.
Där står att köttkonsumtionen i Sverige har ökat.
Med 33 procent på 30 år.
Jordbruksverket vill att gemene man drar ner på köttätandet, för att minska utsläppen av växthusgaser från produktionen av allt detta kött.
I en rapport från Jordbruksverket presenterades ett förslag på en ny koldioxidskatt för konsumenterna.
Som konsumenter är våra ambitioner ofta höga. Får vi frågan svarar vi att vi gärna köper och äter ekologiskt och närproducerat, men när vi väl står vid charkdisken suger snåltarmen till och vi lägger en billigare vara i kundvagnen.
Vi säger att vi föredrar mustiga, vegetariska soppor men tinar istället köttfärs från frysen till fredagsmyset.
Den här artikeln riktar sig till oss som är mitt emellan.
Vi som gärna vill, men som inte når ända fram. Som har dåligt samvete, men som också låter tidsbrist och matekonomi överskugga samvetet.
Kocken Johan Eriksson pratar om en - inte ny - men lika fullt tänkvärd teori för alla Svenssons i tacos- och stroganof-land.
- Jag tror att vi behöver vända på vårt synsätt. Istället för att se kött som en huvudråvara, kan vi börja se det som ett tillbehör på tallriken, säger han.
Det handlar alltså inte om att vi alla ska bli vegetarianer, utan om att vi kanske bör välja våra tillfällen istället för att låta köttätandet gå på rutin. Det handlar också om att utgå från grönsakerna och istället se köttet som ett tillbehör. Om att tillaga det på absolut bästa sätt, när man väl väljer att lägga oxe, ko, häst eller gris på tallriken.
Johan Eriksson har jobbat som kock i tjugo år. När vi möts står han och tärnar morötter till en vitvinssås.
Vass knivsegg mot träskärbräda.
En radiokanal med musik på i bakgrunden.
Själv har han funderat mycket på vegetarisk mat under lång tid, även om han själv inte är vegetarian.
- När det kommer till kritan har vi egentligen inte så många alternativ, vi behöver förändra våra matvanor vare sig vi vill eller inte - av flera anledningar. Köttpriserna kommer att gå upp ännu mer, samtidigt som indikationer tyder på att grönsaker blir billigare, säger Johan.
För hans egen del började tankeomvandlingen hemmavid. Hans sambo Johanna föreslog att de skulle satsa på "Meat free monday", rörelsen som är grundad av Paul McCartney.
- Först rynkade jag på näsan, men när hon lagade en fulländad indisk curry så tänkte jag om. Utmaningen i att göra en riktigt bra vegetarisk rätt ligger i det inte ska kännas som att det saknas något.
Anledningarna till att omfördela mängden kött kontra mängden grönsaker kan vara många.
Miljö, hälsa samt etiska och moraliska skäl.
- Jag tror inte att alla kommer att bli vegetarianer, inte jag heller, men hur man än vrider och vänder på det så kommer jag tillbaka till att ju mer grönt vi äter, desto bättre är det för oss alla. De senaste åren har matvarubutikerna blivit mycket bättre på grönsaker, de har breddat sortimentet och fräschat upp. Nu skulle jag nästan säga att det ofta är hjärtat i butiken, säger Johan.
Det går enkelt att få tag på annorlunda grönsaker jämfört med för tio år sedan - nu kan man svänga förbi bensinmacken och köpa färsk ingefära.
Kött har alltså, på olika sätt, haft huvudrollen i dagstidningarnas svarta rubriker.
Förändrad datummärkning av köttfärs.
Hästköttsbluff.
Fläskfilé infärgad och såld som oxfilé.
Ehec i hamburgare och kebabkött.
- Dåligt kött är inte bra för någon, hur mycket kontroller vi än har händer det alltid något. Kan man till exempel sälja fläskfilé som oxfilé visar det att vi inte alltid har så bra koll på vad vi stoppar i oss, säger Johan.
Kanske kan man se det som ett tecken i tiden, men kött har också uppmärksammats av restaurangbranschen på ett annat sätt än tidigare.
Många krögare drivs av en uttalad vilja av att lära ut något till kunderna - och att få dem att göra medvetna val.
Restaurang CG i Luleå har kött som huvudfokus, med bland annat club steak, sirloin och oxfilé från ett väl exponerat köttskåp i restaurangen. På deras hemsida finns en köttskola och i menyn finns en stekguide, där beskrivningen av well done lyder: "Tillagad 80 grader C med grå genomstekt kärna" med tillägget "Obs! Kött som grillas till well done tappar ofta sin karaktär".
Besöker du Texas longhorn, franchisekedjan med kolgrillen i centrum, finner du tillägget i menyn: "Please note that we are not responsible for steaks ordered ’well done’".
Under Johans tjugo år i restaurangkök är det allt färre som beställer köttet välstekt.
- Jag tror att alla matlagningsprogram på tv, alla kokböcker och det allmänna intresset för mat har gjort folk mer kunniga.
I dag är medium och medium rare betydligt vanligare på bongarna.
- Steker du en köttbit well done blir det naturligtvis mindre saftigt. Dessutom får det en annan karaktär än om du äter det rödare, men visst finns det tricks för att få även de portionerna välsmakande, till exempel via tempererade vattenbad. Men alla restauranger har inte den möjligheten eller kapaciteten och kunden får vänta kanske tre gånger så länge på sin mat.
I populära lchf-kokböcker och bland receptbloggare på nätet märks det att även anhängare av kött-tyngda dieter börjar utveckla koncepten. Fisk, kyckling, kvarg och ägg börjar bli minst lika vanliga proteinkällor som nöt och fläsk.
Konsumtionen kan också minskas - genom att vi helt enkelt slänger mindre mat.
Och köttproduktion kan också vara positiv. Betande djur behövs för att bevara de öppna landskapen och bidrar till sysselsättning på landsbygden.
I sin januarirapport skriver Jordbruksverket att: "Vi behöver kunskap, guider och märkning för att kunna göra medvetna val".
Och hur mycket man än kan tröttna på att jämföra ekologiskt, närproducerat och billigt så letar sig fakta via granskande journalistik in i våra medvetanden.
Kanske ser Jordbruksverkets siffror annorlunda ut om ytterligare trettio år.