Luuuuuuugn! Lugn! Lugn! Lugn! Varför denna hets inför jul? Jag tror det är första julen som jag själv känner mig helt lugn och ostressad. Tänker, varför ska alla hålla på att hetsa – nästan ha magkatarr – då vi egentligen ska längta efter ledigt, tagga ner och tjuvstarta myset?
Helt galet.
Jag är övertygad om att vi lätt kan skala bort måsten, onödiga inköp och annat trams, bara vi stannar upp en liten stund och frågar oss varför vi gör detta? Jag strejkar i alla fall för första gången och vägrar julstressa. Men visst är det lätt att dras med.
Redan i november haglar stormarknadernas julerbjudanden i brevlådorna. Färggranna bilder på diverse julbelysningar, adventsstakar och julfiltar som de vill att man ska känna att man bara måste införskaffa för att få den rätta stämningen.
För att inte tala om julstjärnor som så fint ska lysa och som dessutom alla andra så klart ser utifrån.
Samma tankar som i fjol.
Kanske skulle man byta ut den gamla? Eller rent av slå på större och lägga till ytterligare en stjärn-jäkel? För var inte de gamla rätt slitna? Eller köpte vi nån ny förra året?
Bäst att köpa lite nytt. För säkerhets skull. Och så rullar det på.
Julhetsen har startat för att bara eskalera.
Förut handlade julen om värme, familj, god mat och en massa mjuka värden. Nu handlar det om hårda saker. Mest inköp och prylar. För att få stämning? Säkert är vi rätt så lurade. Media är smarta och har överlistat oss ännu ett år.
Förut: Tjocka sockor och en och annan spark i julklapp till tioåringen. Nu: I-phones, dataspel och annat i fyratusen-kronors-klassen.
Klart som tusan att ekonomin också stressar många. Känns rätt skönt att fortfarande ha småbarn där leksaksbilar verkar vara på toppen av önskelistan.
Vi i prettogenerationen måste för fasen tagga ner. Hur viktiga är dessa grejor? För en person som till exempel inte är frisk? En människa som kanske fått ett tråkigt besked nyss?
Till och med våra högtider börjar vara en klassfråga och ha med hög status att göra. Nöjdheten över det bästa julpyntet, juldekorationerna och så klart de finaste Instagram-bilderna på lussebullar, knäck med polka och pepparkakshus. Och vips så har du gjort ditt till julstressen och hetsat ytterligare några stycken som inte hunnit varken knäck eller granpynt.
Jag säger härmed upp mig från hetsen. Jag lämnar ifrån mig ett och annat till min kära. Vi delar upp och jag släpper kontrollen.
Varför skulle mitt julpysslande vara det bästa? Han gör det lika bra eller bättre har jag insett. Vi kvinnor vill gärna ha kontrollen över julen, är min upplevelse. Hemlagat, hemfixat, julklapparna inköpta och knäcken ligger glänsande på fina julfat.
Visst gjorde vi knäck och kola. Och sedan, det idoga ljudet när plåtburkarna med änglar på öppnades och stängdes. Öppnades och stängdes, tills några tomma knäckformar och lite kladdigt smörpapper var allt som återstod.
Men smarrigt var det och visst kände jag mig som en grym mamma – bara för att jag gjorde julgodis.
Vi vill känna oss lyckade. Men när gör vi det? När vi har gjort så mycket, stressat sönder våra själar och utmattat somnar till det dova ljuset av ännu en julstjärna?
Åse listar, 5 bästa med julen:
1. Barnen. Vår minsting har svårt att sova över allt som är spännande och de båda längtar.
2. Ledighet. Egentligen är det först efter jul som allt blir riktigt mysigt i min värld. Det är nog först då som man slappnar av på riktigt och bara är.
3. God mat och dryck. Älskar att laga mat och göra goda grejor som jag får bjuda på.
4. Ta sig ut i skidspåret, helt ensam, till ljudet av mina egna andetag. Och sen så klart komma hem till värme och familj. Gladare än innan jag åkte.
5. Att det under denna tid som regel brukar fyllas på med massa snö och det som innan jul var grönt är nu fullt av vitt puder och min Vilda, som älskar snö, är gladare än någonsin över detta.