För försvaret kan en spaningssatellit bli viktig informationskälla när Sverige ska leda insatser med EU:s internationella snabbinsatsstyrka, Nordic battle group.
"Spionsatelliter"
Men tanken är att också till exempel Räddningsverket ska få information från satelliten.- Hade man haft en satellit när tsunamin inträffade förra året hade vi snabbt kunnat få en uppfattning om hur det såg ut i det drabbade området, säger Göran Bäck vid försvarsdepartementet.
- Och efter Gudrun hade man mycket snabbt kunnat få en bild av stormskadorna, säger han.
Sverige har i dag tillgång till satellitbilder som finns att köpa på den kommersiella marknaden.
Men riktigt detaljrika bilder har bara andra länders militära så kallade spionsatelliter. Sverige kan få tillgång till dem, men bara i mån av ländernas välvilja.
Svensk spaningssatellit
Med en egen satellit skulle Sverige utan fördröjning få oberoende tillgång till bilder med en meters upplösning från varje plats på jorden.Rymdbolaget har skissat på en svensk spaningssatellit, som fått arbetsnamnet Svea.
Svea bygger på samma teknikplattform som Prisma, ett nytt svenskt rymdprojekt med avancerad teknologi i liten skala.
- Försvaret vill helst slippa bygga upp egna plattformar, det blir för dyrt. Kameror kan köpas in från utlandet genom anbudsförfarande, säger Sven Grahn, teknisk direktör vid Rymdbolaget.
Rapport i april
Försvaret beräknar kostnaden för att utveckla en spaningssatellit med tre-fyra års driftstid till omkring 500 miljoner kronor.Projektet ses av försvaret som ett försök, men ett försök som också kan användas praktiskt.
- Ett operativt system skulle kunna bestå av fyra satelliter, så att det inte står och faller med att någon satellit går sönder, säger Göran Bäck.
Senast den sista april i år ska försvaret och Rymdstyrelsen lämna sin rapport om förutsättningarna för projektet till försvarsdepartementet.