Med den nya enheten på plats hade besluten om hjälpinsatser kunnat tas "något dygn" tidigare, enligt honom.
Kenneth Axelsson, 39 år, har värvats från Krisberedskapsmyndigheten för att leda regeringens nya beredskaps- och analysenhet. Han presenterades vid en presskonferens i Rosenbad på tisdagen.
Enheten är ett svar på kritiken mot regeringens långsamma agerande efter flodvågen i Sydostasien för snart ett år sedan.
Axelsson kommer dock inte att kunna besluta om räddningsinsatser. Det ansvaret ligger kvar hos berörda myndigheter, samt regeringskansliet när det gäller insatser utomlands. Axelsson kan inte säga om det vore en fördel om han hade fått ett operativt ansvar.
Larmklocka
Beredskapsenheten ska placeras på hemlig plats i regeringskansliet och vara i full gång i vår. Den kommer att vara bemannad dygnet runt hela året och kosta omkring 15 miljoner kronor. Ett tiotal personer ska anställas. Enligt Axelsson behövs personer med goda kunskaper om samhället, med internationell kännedom, men också med erfarenhet från militär och polisiär underrättelseverksamhet.Deras uppgift blir att vara en larmklocka för regeringen vid allvarliga händelser. Enligt statssekreterare Lars Danielsson kan det handla om naturkatastrofer och terrordåd, både här hemma och utomlands.
Dragkamp
Enheten ska samla in information från en rad källor, till exempel massmedier, ambassader samt militärens och polisens underrättelsetjänster. Informationen ska sedan analyseras för att regeringens beslutsfattare ska kunna få en snabb helhetsbild av situationen.Danielsson var själv på plats i regeringskansliet den dag då flodvågskatastrofen inträffade och kände sig alltför beroende av mediernas rapportering.
- Jag tyckte redan då att det fanns ett mycket stort behov att få den här samlade bilden och den hade vi inte förrän efter 36 timmar.
Redan efter Estoniakatastrofen 1994 fördes diskussioner om en beredskapsenhet i regeringskansliet. Att det dröjt så länge innan den inrättas förklarar Danielsson med att det funnits "en dragkamp mellan olika intressen" om hur samhället ska organiseras.
Den nya enheten ska också bedöma hotbilder när högt uppsatta gäster besöker Sverige eller när landets ledning är på utrikesresor.
Danielsson ser inga risker för att den utvecklas till regeringens eget underrättelseorgan.
- Det här handlar inte på något sätt om att hämta in information själv, utan att ta över annans information.